tisdag 21 december 2010

EU borde klimatsäkra sin budget

Det krävs en mycket tuff klimatpolitik, både på nationell och internationell nivå om vi ska klara av att begränsa klimatförändringarna och ökningen av jordens medeltemperatur till högst två grader.

EU-kommissionen har föreslagit att energi- och klimataspekter ska föras in i forsknings-, sammanhållnings-, jordbruks- och landsbygdspolitiken i och med översynen av EU:s budget. Det tycker jag är bra och ett steg framåt i klimatarbetet.

Även om så sker befarar jag att stora delar av EU:s budget fortsatt kommer att verka mot klimatmålen. Jag tror det är nödvändigt att tillsätta en grupp inom EU som granskar budgeten och hur resurserna används ur ett klimatperspektiv.

Det är inte rimligt att fortsätta använda EU-medel till att bygga motorvägar, flygplatser, stimulera ökad flygtrafik. Varför ska EU subventionera kolkraft? Varför ska EU subventionera diesel till fiskebåtar för att dieselpriset är högt samtidigt som fisken håller på att bli utfiskad.

Klimatsäkra EU:s budget!

tisdag 23 november 2010

Skit i vår åkermark

Rubriken kan förstås på många olika sätt. Jag vill inleda med att snabbt avföra ett sätt att tolka rubriken. Det är inte en uppmaning att strunta i vår åkermark.

Under tusentals år har människan på många platser brutit mark för att kunna odla mat till sig själva och sina djur. Det ligger många generationers slit med att böka undan sten bakom många av våra åkrar att odla på.

Odlingsbar mark är en begränsad resurs som måste användas klokt och på ett sätt som inte förstör dess möjligheter att föda oss och våra barn och barnbarn.

Under ett par generationer har vi skapat ett jordbruk som hotar dessa möjligheter.

Vi använder alltfler kemikalier i vårt samhälle, kemikalier som kommer ut i kretsloppen bl a genom av våra avlopp och reningsverk.

Vi använder allmer läkemedel och hormoner. Även dessa finner vi fler och fler spår av i vattendrag och sjöar.

Även tungmetaller anrikas och sprids på ett sett som inte skett tidigare.

I ett i grunden riktigt tänk vill vi återföra den näring vi tar från åkermarken tillbaka till jorden. Det sker på många håll genom att använda slam från våra reningsverk som gödsel.

Även om man idag ställer hårdare krav än tidigare på vad slam får innehålla rymmer det mängder med kemikalier, läkemedelsrester och hormoner, tungmetaller och andra ting som inte hör hemma på åkrar.

Det sprids "skit" i ordets negativa betydelse. Ingen har egentligen någon koll på vad denna kemikalie- och tungmetallcocktail har för långsiktig effekter på åkermarken, jordbruksprodukter och vår hälsa.

Man vet dock att det redan idag finns alldeles för mycket kadmium i flera av våra livsmedel. Nivåer skadliga för oss människor. Kadmiumet kommer från åkern och mer kadmium tillförs genom det slam som läggs ut på åkrarn.

Vi behöver hitta andra sätt att återföra "skit" i dess positiva bemärkelse till våra åkrar än att sprida slam. Det finns alternativ!

Därtill krävs också ett stort arbete med att se till att vårt avlopp inte förorenas av kemikalier och läkemedelsrester.

torsdag 28 oktober 2010

Styr oljelobbyn Moderaterna

Vem kan tro att SHELL och andra gas- och oljebolag har några andra intressen än att tjäna så mycket pengar som möjligt på sin verksamhet och sina investeringar?

Det är sorgligt om Moderaternas partisekreterare och miljötalesperson Sofia Arkelsten låtit sig luras. Än mer sorgligt är det att hon och Moderaterna stödjer oljeindustrin och vill se mer utvinning av fossila bränslen.

Den moderatledda regeringen har avslagit flera motioner om att avvisa utvinning av gas och olja i Sverige och i Arktis och även motsatt sig förslag till förändringar i minerallagen.

Mer olja och gas på världsmarknaden löser inte klimatproblemen!

fredag 15 oktober 2010

Svik inte de sjuka

Utformningen av sjukförsäkringen får orimliga konsekvenser och måste ändras. Ingen som är sjuk ska behöva kastas ut ur försäkringen i ekonomisk otrygghet utan istället få den vård och rehabilitering de behöver.

Alliansen säger sig bära en idé om Sverige som ett samhälle som håller ihop och där människor kan känna trygghet. Det tycks dock inte gälla dem som är långvarigt sjuka.

I regeringsförklaringen nyligen talade statsminister Reinfeldt om ödmjukhet kring de konsekvenser de alltför hastigt införda förändringarna i sjukförsäkringen medfört för många enskilda och lovade att se över regelverket. Det löftet föll dock snabbt platt till marken.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson gick nyligen tydlig ut med budskapet att den borgerliga regeringen vill ha stupstocken kvar och att den översyn regeringen lovat inte kommer leda till några större förändringar.

Vill alliansen ha ett samhälle som håller ihop och där vi alla kan känna trygghet krävs större förändringar. Även de som drabbats av sjukdom eller olycka måste få vara med i samhället och känna trygghet.

För miljöpartiet är det självklart att den som är sjuk och på grund av sin sjukdom inte kan arbeta ska kunna vara kvar i sjukförsäkringssystemet och ges den vård, behandling och rehabilitering den behöver för att komma tillbaka till arbetslivet.

Jag ser ett behov av förändringar i sjukförsäkringen omgående. Att blunda för de många utförsäkrade som är alltför sjuka för att kunna återgå till arbete är inte att ta ansvar.

måndag 4 oktober 2010

Örebro läns landsting diplomerad Fairtrade city

Landstingen och kommunerna i Sverige är stora upphandlare. Genom att ställa miljökrav och etiska krav i sin upphandling kan de påverka utvecklingen i världen i positiv riktning.

Alla landsting och kommuner borde vara föregångare i sin upphandling och bl a ställa krav på rättvisemärkning (Fairtrade) - bli diplomerade Fairtrade cities.

Fairtrademärkta varor innebär inte bara att arbetarna som deltar i produktionen får bättre arbetsförvillkor. Varorna är också ekologiskt odlade.

Örebro läns landsting skulle kunna bli först i Sverige att som landsting ta detta ansvar och bli diplomerad som Faitrade City.

Läs mer om Fairtrade.

onsdag 29 september 2010

Filmen HOME

Livet på jorden bygger på en balans mellan olika delar som det tagit miljontals år att uppnå. Vi människor har levt av och nyttjat jordens resurser men har på kort tid förändrat denna balans på ett sätt som hotar livets förutsättningar.

Filmen HOME visar jordens rikedomar, en överblick över vår miljö och viktiga sociala frågor. Filmen handlar om hur vi rubbat balansen på jorden men ger också hopp och visar tydligt på att det finns fantastiska lösningar som väntar på att användas.



Det går också att enkelt arrangera större visningar.

Kortversion av filmen

fredag 24 september 2010

Grönlandsisen smälter rekordfort

I sommar har Grönlandsisen minskat 25-50% mer än normalt. Oroväckande! Det finns inget skäl att vänta med att minska vår klimatpåverkan.

fredag 17 september 2010

Vi tänker längre än en mandatperiod

Den som röstar på miljöpartiet tänker på mer än sin egen plånbok och längre än en mandatperiod.

Vi står inför de största miljöutmaningarna människan någonsin skådat och som kräver mod och handlingskraft att lösa.

Klimatförändringarna är den mest omtalade. För att begränsa temperaturökningen till 2 grader globalt måste utsläppen av koldioxid minska med 90 % till 2050. Det är alltid de sista procentenheterna som är svårast att komma tillrätta med varför arbete måste påbörjas omgående.

Utarmningen av jordens resurser är ett annat område där vi måste ändra förhållningssätt. Det är inte hållbart att förbruka mer av jordens resurser än vad jorden hinner återskapa. Idag förbrukar vi 1,4 gånger så mycket som jorden producerar. Om alla levde som vi skulle det krävas 3 jordklot för att klara vår förbrukning.

Resurserna är dessutom oerhört ojämnt fördelat. Tjugo procent av jordens befolkning använder 80 procent av jordens resurser.
Den biologiska mångfalden som vi alla i grunden lever i och av är på väg att slås sönder.

Miljöpartiet ser dock möjligheterna att ställa om. Vi kan modernisera Sverige och vara ett föregångsland.

Alla människor är lika mycket värda och ska ges lika möjligheter. Resurser och miljöutrymme måste fördelas rättvist. Både mellan människor, folk och generationer.
Den borgerliga regeringen berömmer sig för att vara duktiga i miljöarbetet. Sanningen är en annan.
Sveriges bidrag till växthuseffekten har minskat men den är fortfarande många gånger för hög. Med de senaste fyra årens minskningstakt kommer det ta närmare 200 år att uppnå utsläppsmålet.

Vi tänker ofta på de stora regnskogarna ute i världen när vi talar biologisk mångfald. Det finns dock skäl att städa framför egen dörr. Mängder av svenska djur- och växtarter är rödlistade och andelen skyddad gammelskog är för låg. De reella anslagen för bildande av naturreservat mer än halverats sedan 2006.
Inte nog med att regeringens aktiva miljöarbete fått stryka på foten - de har också öppnat för byggnation av ny kärnkraft och brytning av uran i Sverige.
En ansvartagande regering säger nej till investeringar i ändliga energikällor som ger avfall farligt i 100 000 år.

Ett framtidsinriktat Sverige är tydlig i sin färdriktning, ersätter kärnkraften med förnybara energikällor och satsar på att ställa om samhället så att vi kan leva ett gott liv utan att tära på andra människors eller kommande generationers livsutrymme.

En röst på miljöpartiet i riksdagsvalet är en röst för ett starkare och nödvändigt miljöengagemang.

måndag 6 september 2010

Klimatet behöver din röst i valet!

Under allianspartiernas år vid makten har takten i utsläppsminskningar minskat från 1,5 till 0,6 procent per år och den takten väntas bestå.

Det innebär att Sverige med bred marginal missar EU:s mål, att minska utsläppen med minst 80 procent till år 2050. Sverige kommer istället att nå målet tidigast år 2205 med den takt som arbetet nu bedrivs.

En 40-procentig minskning, vilket rekommenderas till år 2020 av forskare och experter, kommer att nås först år 2062. I en årlig rankning av klimatpolitik i hela världen rasade Sverige från tionde till 18:e plats förra året.

En röst på Miljöpartiet är en röst för en bättre miljöpolitik och en bättre framtid.

söndag 22 augusti 2010

Är det bara jag som oroar mig?

Den 21 augusti inföll Earth Overshoot Day 2010.

Varje år beräknar ett nätverk hur mycket resurser naturen genererar och jämför det med hur mycket vi tar i anspråk. Earth Overshoot Day är den dag på året då vi förbrukat mer resurser än vad jorden hinner återskapa under ett år.

Att den dagen infaller före årsskiftet innebär att vi tär på jordens resurser, får allt mindre att dela på och bygger upp en miljöskuld för kommande generationer att bära.

I fjol inträffade den 25 september.

Att den infaller allt tidigare på året innebär förbrukningstakten ökar. Det borde vara annorlunda. I Sverige talar många om hur den tekniska utvecklingen ska effektivisera resursanvändningen och göra oss miljövänligare. När ska det synas i verkligheten.

Fortfarande är det så att om alla levde som vi gör i västvärlden idag skulle det behövas 3 jordklot. Jag är för teknikutveckling men det är inte tillräckligt om vi vill att våra barn och barnbarn också ska ha en god jord att leva på.

Det är som tur är inte bara jag som oroar mig. Flera av mina vänner är aktiva inom miljörörelsen och politiken. De skriver också om Earth Overshoot Day. De vill vara med och vända trenden.

Läs gärna mer på Världsnaturfondens hemsida och några av mina vänners inlägg:

Emma Grön
Hållplats Hådén

tisdag 17 augusti 2010

Skärp tillsynen över elevhälsovården

Våra barn och unga, framför allt flickor, känner sig mer stressade i skolan än tidigare. Det visar en ny rapport från SCB om hur svenska elever mår i skolan. Elevhälsovården och vuxenstödet är på många skolor otillräckligt.

Medan skolväsendet kontrolleras minst vart fjärde år av Skolinspektionen lämnar Socialstyrelsen som har tillsyns ansvar över elevhälsovården denna vind för våg.

Vi behöver en bättre kontroll och uppföljning även av elevhälsovården ute på skolorna. Jag tror att våra barn och unga skulle tjäna på och få bättre stöd om Skolinspektionen även fick ansvar att utöva tillsyn på detta område.

söndag 15 augusti 2010

Vi vill stärka djurskyddet

Varför måste vi gång på gång förskräckas av rapporter om brister i djurskyddet. I julas var det vanvård av grisar. Nu är det vanvård och brister i miljön hos minkfarmar.

Den borgerliga regeringens djurskyddspolitik tycks gå ut på att avveckla djurskyddet. Det första Alliansen gjorde var att riva upp den förra regeringens förslag om skärpta krav på minkuppfödningen. Ansvaret för förbättringar fördes istället över till näringen.

Man fortsatte med att lägga ned Djurskyddsmyndigheten. Ansvaret för djurskyddet fördes över till Jordbruksverket, däremot inte tillräckligt mycket pengar.

Sedan förde man över ansvaret för djurskyddstillsynen från kommunerna till länsstyrelserna. Även där utan att tillföra tillräckligt med pengar. I en rapport skrev Jordbruksverket att överföringen ledde till en minskning av personalen med närmare en fjärdedel. En rapport regeringen struntade i när de fastställde sin budgeten för 2010.

Nu vaknar man upp, efter ännu ett avslöjande om grava missförhållanden. Jordbruksminister Eskil Erlandsson försöker lappa och laga, senfärdigt och halvhjärtat. Regeringen säger att de ska avsätta mer pengar till djurskyddskontroller men först efter valet. Hur mycket pengar det handlar om berättar han inte.

Trovärdigt?

Sverige behöver en regering som tar djurskyddsfrågorna på allvar. En regering som månar om djuren, inte enbart ett fåtal producenters ekonomi.

Vi rödgröna har kommit överens om att fördubbla djurskyddskontrollerna. Vi kommer att inrätta en djuretisk ombudsman och ha bättre djurhållning inom livsmedelsindustrin. Vi kommer att verka för att allt kött inom EU ska ursprungsmärkas.

Vi kommer att arbeta för bättre djurskydd på EU-nivå. Vi kommer att definitivt att genomföra det förslag om stopp för plågsam minkuppfödning som den nuvarande regeringen rev upp.

lördag 7 augusti 2010

Vattenfall ska ägas av Svenska folket


De borgerliga partierna vill sälja ut Vattenfall.

Jag och Miljöpartiet är av en annan uppfattning - Vi behöver ett statligt ägt energibolag som genom tydliga ägardirektiv blir en kraftfull aktör för utbyggnad av förnybar energi och avveckling av kärnkraft och fossil energi.

fredag 9 juli 2010

Det börjar bli jobbigt nu

för Centerpartiet!

Alliansens så kallade gröna parti, Centerpartiet, i Lindesberg vill storsatsa på flyget.

Hur man kan få ihop det med att ta ansvar för att minska vår klimatpåverkan vet inte jag. Kan någon annan förklara?

Det kanske bygger som samma logik som t ex:

* Skjut vargar för att bevara vargstammen
* Tillåt valjakt för att skydda de utrotningshotade valarna
* Ta bort förbudet mot ny kärnkraft för att minska användningen av kärnkraft

onsdag 7 juli 2010

"Miljö"-minister årets greenwashare

Alliansens miljöminister Andreas Carlgren (C) tilldelas 2010 års Greenwashpris av Miljöförbundet Jordens vänner.

Carlgren vann omröstningen överlägset och slog kandidater som Carl-Henrik Svanberg (BP), Fortum, Shell och OKQ8.

Det kan inte alltid vara roligt att ligga på topp!

Greenwash innebär att undvika riktiga miljöåtgärder och istället lägga energi på att skapa en grön image.

Nattsvart miljöbokslut för moderaterna och Alliansen

Fredrik Reinfeldt var ärlig när han för fyra år sedan i Almedalen sa att miljöfrågor inte är ett prioriterat område för moderaterna.

Maria Wetterstrand presenterade häromdagen ett bokslut över Alliansens miljöpolitik. Värnar man om miljön och en värld där även kommande generationer kan leva är Alliansen inte något alternativ.

torsdag 24 juni 2010

Miljömärkningen Svanen - en utklädd ankunge

Sagan om den fula ankungen har skrivits om. Svanen har återgått till att bli en ful ankunge. Miljömärkningen Svanen har mist sin glans då de i smyg, tvärtemot sina egna mål att kontinuerligt öka, enligt Sveriges Radios Ekot sänkt miljökraven för att tillmötesgå industri.

På miljömärkningen Svanens hemsida kan man läsa:
Kraven skärps kontinuerligt. Det betyder att produkter märkta med Svanen och EU Ecolabel blir bättre och bättre ur miljösynpunkt.

Miljömärkningen Svanen tycks inte vara något annat än en utklädd ankunge.

tisdag 15 juni 2010

Samhället ska inte subventionera flyg

Jag tycker om att flyga! Man kan snabbt ta sig långa sträckor vilket ökar våra möjligheter att umgås över världen och möta andra kulturer. Från ovan är det lätt att se och förundras över hur vacker vår jord är.

Samtidigt, det jag inte ser utgör ett hot mot det jag uppskattar. Det hotar dem som inte har samma möjligheter som jag. Jag tänker på flygets globala klimat- och miljöpåverkan.

Vi måste hitta ett sätta att minska vår negativa miljö- och klimatpåverkan. Det handlar om att ändra vårt sätt att leva. Det handlar om att utveckla miljövänlig teknik.

För att uppnå en sådan utveckling behövs strukturella förändringar och ekonomiska drivkrafter. Det krävs tydliga politiska beslut. Det som är bra för miljön och klimatet måste göras billigare medan det som är dåligt måste bli dyrare.

Flyget står idag för ca 10 % av transportsektorns utsläpp av koldioxid och är dessutom det trafiklag som både ger högst utsläpp per enhet transportarbete och också ökar mest i Sverige.

De senaste 10 åren har Örebro läns landsting och länets kommuner subventionerat och täckt flygplatsbolagets underskott och flyg med närmare 200 miljoner skattefinansierade kronor.

Flygets klimatpåverkan och miljöbelastning måste minska. Flyget måste bära sina egna kostnader. För mig är det självklart att vi måste prioritera möjligheterna att resa med tåg och buss framför att subventionera flygtrafik med skattemedel.

måndag 7 juni 2010

Sluta förgifta våra barn

Kemikalier finns överallt i vår omgivning och påverkar vår hälsa och vår miljö. Nyfödda kan ha hundratals kemikalier i blodet. Enbart inom EU används över 100 000 kemikalier.

Alla människor har rätt att växa upp i en miljö fri från gifter.

De minsta barnen är mest utsatta och känsliga. Därför måste vi förbjuda användningen av Bisfenol A i nappflaskor och driva ett förbud mot användningen av allergiframkallande Azofärgämnen som bl a annat används i godis och läsk i EU.

Försiktighetsprincipen och principen att inte tillåta kemikalier som kan ersättas med andra som inte är farliga måste slå igenom i EU:s lagstiftning.

torsdag 27 maj 2010

Dela på jobben



Allt fler arbetar övertid samtidigt som allt fler saknar arbete.

Den totala tiden övertid motsvarar enligt statistisk från Statistiska Centralbyrån närmare 74 000 heltidsarbeten.

Igår blev jag rejält kritiserad av borgerliga partiföreträdare på en debatt när jag talade om att dela på jobben.

Det handlar inte om att vi totalt sett ska arbeta mindre. Det handlar om att arbeta mer jämlikt. Det handlar också om att arbeta mer jämställt. Andelen kvinnor som arbetar övertid utan ersättning har fördubblats på fyra år.

Fördelarna är många!

Läs mer på SVT Rapport.

onsdag 26 maj 2010

Biobränslen gör gott

Etanol och biogas gör stor klimatnytta i Sverige. Enligt en rapport från Lunds Tekniska högskola ger de minst 65 procent lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med bensin och diesel.

Forskarna anser att mycket av den kritik som riktats mot biodrivmedlen är felaktig så länge man håller sig till Sverige.

Produktion av biobränslen kan också skapa lokala arbetstillfällen.

Läs mer:
Artikel SVD
Rapporten Livscykelanalys av Svenska biodrivmedel

tisdag 25 maj 2010

Betyg främjar inte lärande

Betygen som finns i dag främjar inte lärande. De ger alldeles för knapphändig information om hur eleven ligger till och vilka utvecklingsmöjligheter eleven har.

Miljöpartiet förespråkar ett utvärderingssystem som motiverar eleverna till att lära sig mer. Vi vill införa betygsfria skriftliga omdömen som en formaliserad version av utvecklingssamtalen i varje årskurs i grundskolan.

De betygsfria skriftliga omdömen som eleverna får kommer att vara ganska vida och breda i sin karaktär under de första årskurserna för att allteftersom man kommer högre upp i skolan bli mer konkreta och relaterade till grundskolans utbildningsmål.

Miljöpartiets syn på betygen har stöd av den pedagogiska forskningen.

Idag kritiseras det borgerliga förslaget att införa betyg i skolår 6 i en debattartikel i Dagens Nyheter.

fredag 21 maj 2010

Stoppa jakten på studenterna

CSN har återkräver studiemedel från studenter, fast de studerar på heltid och tar alla sina poäng.

Flera tekniska högskolor kräver att CSN drar tillbaka kraven och ser över rutinerna som drabbat hundratals studenter runt om i landet. Problemet är att CSN:s definition av heltidsstudier i vissa fall skiljer sig från högskolornas.

Det här måste myndigheterna och regeringen lösa utan att studenterna kommer i kläm men regeringen slår ifrån sig. De vill istället försämra rättsäkerheten för studenterna.

Regeringen vill att CSN ska hålla inne utbetalningar av studiemedel vid misstanke om felaktigheter. Att straffa någon innan felaktighet eller brott konstaterats ligger inte i linje med hur jag tänker mig ett rättssäkert samhälle.

På måndag debatteras förslaget i riksdagen. Det är bara att hoppas att den borgerliga regeringen tänker om!

tisdag 4 maj 2010

Vårbudget i solidaritetens tecken

Igår presenterade jag och många andra Miljöpartister i landet tillsammans med representanter från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vår gemensamma skuggbudget i Riksdagen.

Budgeten anger en ny färdriktning - Fler jobb, grön omställning, högre kvalitet i vård och omsorg samt minskade klyftor för hela Sverige.

Fördelning på inkomstgrupper av rödgröna reformer och skatteförändringar, 2011, i kronor per år. Varje inkomstgrupp motsvarar 10% av befolkningen












Vi minskar kostnaderna för småföretag att ha anställda. Chansen för unga att få jobb ökar då vi föreslår en skattereduktion för den som anställer en ung arbetslös motsvarande hela arbetsavgiften första året.

Viktiga investeringar i järnvägar och kollektivtrafik ger både arbetstillfällen och bättre miljö. Utökat stöd till kommuner och landsting gör det möjligt att anställa fler och öka kvaliteten i skolan, äldreomsorgen och vården.

Vi minskar jobbskatteavdraget för dem som tjänar mer än 40 000 kr med 125 kr. För dem som tjänar ännu mer minskar jobbskatteavdraget stegvis.

Det nedskalade jobbskatteavdraget väljer vi istället att lägga på att minska skatten för de mest utsatta i samhället, sjuka, arbetslösa, förtidspensionärer och föräldralediga.

För att öka tryggheten höjer vi ersättningsnivåerna i både A-kassa och sjukförsäkringen. Målet är att 80 procent ska få 80 procent av sin lön i A-kassa.

Pensionärer ska inte behöva betala mer skatt än löntagare - Som ett första steg halverar vi skatteklyftan mellan pensionärerna och anställda.

Under den borgerliga regerings tid har skillnaderna mellan fattiga och rika ökat. Vi har fått 50 % fler fattigbarn. Skillnaderna mellan män och kvinnors inkomster har också ökat. I vår budget tar vi ett steg mot ökad jämställdhet.

Könsfördelning av rödgröna reformer och skatteförändringar, 2011, i procent.


Läs mer om vårt bugdetförslag på Miljöpartiets hemsida.

Landstinget börjar klimatkompensera

Örebro läns landstings miljöberedning och landstingsstyrelsen föreslår efter en motion från Miljöpartiet de gröna att landstinget ska kompensera utsläppen av koldioxid från sina resor.

MP föreslog för drygt två år sedan att landstinget skulle ha som mål att bli klimatneutral och kompensera för de utsläpp man inte kunde undvika. Kristdemokraterna hängde på med en liknande motion och nu har man även fått med majoriteten på idén. Tillsammans föreslår man nu att det inrättas ett internt klimatkonto.

Det är bra att det börjar hända något. För att begränsa klimatförändringarna måste alla vara med och arbeta för att minska koldioxidutsläppen.

Varje förvaltning i landstinget kommer att få betala en avgift utifrån hur mycket koldioxidutsläpp deras resor orsakar. Avsättningarna samlas på internt klimatkonto och ska sedan användas till att finansiera projekt som minskar landstingets klimatbelastning.

Medborgarna förväntar sig att politiker också tar ansvar och inte lägger över ansvaret på den enskilda individen att komma tillrätta med klimatförändringarna.

Miljöpartiet har tidigare även föreslagit att landstinget i upphandling av sjukresor ska ställa krav på taxibolagen att använda förnybara bränslen. Där har vi också nått framgång då ett av länets större taxibolag beslutat att bara köra på förnybara bränslen.

tisdag 27 april 2010

12 miljarder mer till välfärden

Jag ser stora behov i välfärden under de kommande åren. Kvaliteten i den offentliga sektorn behöver förbättras, särskilt inom sjukvården, äldreomsorgen och skolan.

Jag blir därför väldigt glad över den överenskommelse MP, S och V gjort inför vår gemensamma budgetmotion i Riksdagen om att öka de statliga stöden till kommunerna med nio miljarder kronor.

Utöver dessa föreslår MP, S och V över tre miljarder i riktade satsningar på skolan och sjukvården.

Det innebär att kommunsektorn sammantaget tillförs över 12 miljarder kronor i förstärkningar av det rödgröna alternativet under år 2011 och 2012. Det kommer att stärka välfärdens kvalitet i Sverige. Det gynnar alla.

Läs mer om satsningen på SvD Brännpunkt.

Örebro läns landsting har mycket kvar att göra

Idag sammanträder landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting. Det tyngsta ärenden är landstingets årsredovisning.

Två områden i årsredovisningen bekymrar mig särskilt mycket.

Många nedstämda och deprimerade får inte adekvat vård
Det uppskattas att 30-40 procent av primärvårdens besökare har en social/psykisk del i sin problematik.

Många lider av nedstämdhet och depression. Väntetiden till behandling är lång och många får gå utan att få adekvat stöd.

Jag vill ha behandlande psykologer på vare vårdcentral i länet.

Människor måste få hjälp på lika villkor oavsett om de har psykiska eller fysiska symptom.

Landstinget brister i miljöarbetet
Även om landstinget kommit långt i vissa avseenden finns även flera brister.

Hälften av landstingets förvaltningar har inte integrerat miljömålen i verksamhetsplanen och miljöledningssystemet är inte heller det integrerat i verksamheterna.

Ett landsting som omsätter närmare 7 miljarder kronor per år skulle kunna komma mycket längre och vara en nationell föregångare i miljöarbetet.

EU-parlamentets miljöutskott säger nej till köttklister

Den borgerliga regeringen röstade ja till att godkänna köttklistret Trombin i EU-kommissionen men EU-parlamentets miljöutskott har nu på förmiddagen sagt nej.

I Miljöutskottet var det av de svenska partierna bara Moderaterna som ville tillåta Trombin.

Det är glädjande och dessutom en av de få gånger EU går emot något bara av den anledningen att det vilseleder konsumenterna.

Se artikel och film om kritik mot köttklistret på SvD.

torsdag 15 april 2010

Budget för minskade klyftor och bättre miljö?

Idag presenterar den borgerliga regeringen sin budget.

Jag vill se förslag som minskar klyftorna i samhället mellan fattiga och rika, förbättrar tryggheten för de arbetslösa, sjuka och allra fattigaste.

Jag vill se ekonomiska styrmedel som gör det billigare att vara miljövänlig och dyrare att släppa ut växthusgaser och belasta miljön.

Kommer vi att få se det i den nuvarande regeringens budget?

måndag 12 april 2010

Fossilt tänkande dominerar fortfarande Vattenfall

Jag förskräcks över Vattenfalls bristande engagemang och ansvarstagande i att minska utsläppen av koldioxid. Bolagets nya vd, Öystein Löseth, vill fortsätta med kol som energikälla och hoppas på att Vattenfall om tio år har utvecklat teknik att lagra koldioxid i marken.

Att, i bästa fall, ha teknik för att minska utsläppen om tio år är för sent och inte ett föredöme i det internationella klimatarbetet.

Sveriges Radios intevju med Vattenfalls nya vd.

onsdag 7 april 2010

Låt maten få större plats i livet

Med tanke på att en stor del av västvärlden har problem med övervikt och fetma kanske rubriken kan tyckas underlig men jag tror att en stor del av vår övervikt hänger samman med att vi ägnar allt mindre tid åt att laga och äta mat.

Genomsnittssvensken lägger 12 min per dag på att tillreda sin mat. Även om det går att laga en rätter på kort tid blir det nog så att merparten av den mat vi äter är förproducerad. Matindustrin jublar säkerligen!

Ju längre ifrån livsmedelsproduktion, mat och matlagning vi kommer desto svårare blir det att ha överblick på hur maten kommer till och vilken kvalitet den har.

Vi ligger helt i händerna på de stora multinationella halv- och helfabrikatstillverkarna och deras intressen av att minska kostnaderna och öka intäkterna.

Konsekvenserna blir industrialiserad storskalig spannmåls- och köttproduktion med stor negativ miljöpåverkan och onaturliga levnadsförhållanden för djuren, livsmedel med onyttiga tillsatser och ofta mer fett och energi än vad vi behöver.

I vår stressade tillvaro blir även den sociala samvaron kring maten lidande.

Om vi lägger lite mer tid på att själva laga mat, gärna tillsammans, med lokala ekologiska råvaror, skulle säkert både vi, djur och natur må bättre.

tisdag 30 mars 2010

Äntligen - Läkarutbildning till Örebro

Idag har vi fått det besked vi väntat på så länge!

Högskoleverket har beslutat att godkänna Örebro universitets ansökan om att få examinera läkare.

Nu måste staten även skjuta ekonomiska resurser för att göra det möjligt att bedriva läkarutbildning i Örebro.

Det råder en stor brist på läkare inom vissa områden. Jag hoppas att en läkarutbildning i Örebro kan råda bot på denna brist och får en tydlig inriktning på nutidens ohälsa där helhetssynen på människan och hälsofrämjande arbete står i fokus.

Läs bedömmargruppens yttrande.

måndag 29 mars 2010

Rovdrift och klimatförändringar hotar Arktis

Företrädare för fem länder träffas idag för att diskutera vem som har rätt till nordpolen.

Isen i Arktis krymper. Minskningstakten är för närvarande drygt sju procent per decennium. Genom den globala uppvärmningen kommer minskningstakten öka.

Under de smältande ismassorna ryms enorma naturtillgångar. Med ny teknik kan man även komma åt dessa under befintlig is.

Miljöpartiet vill skydda nordpolen genom ett internationellt fördrag.

Då inga länder än så länge lyckats exploatera Arktis borde man kunna komma överens om att lämna det orört. Nordpolen tillhör inte några enstaka länder utan alla.

Läs mer:

SVT om issmältningen på nordpolen
Folkpartiet om Arktis

fredag 26 mars 2010

Fler än jag som är tillväxtkritiker

Debattartikel i Aftonbladet av Anders Schröder, ledamot i Grön Ungdoms förbundsstyrelse.

onsdag 24 mars 2010

Valets viktigaste frågor

I en väljarundersökning gjord av SIFO har 1 000 personer fått möjlighet att svara på vilka frågor eller områden som är viktigast i valet.

Sysselsättning, Sjukvård och äldrevård, utbildning och miljö hamnar i topp.

Miljöpartiet har en politik för alla dessa områden.

Jag tycker det är viktigt att också ha en politik för de människor som troligen inte blir uppringda av eller svarar på SIFOs frågor.

måndag 22 mars 2010

Alla har rätt till sjukvård

Jag gläds över USA:s beslut om att införa en allmän sjukvårdsförsäkring.

Idag står upp till 32 miljoner amerikaner utan hälsoförsäkringsskydd. Med den nya lagstiftningen kommer de på sikt att tillförsäkras vård.

Läs mer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio - Ekot.

lördag 20 mars 2010

Stärk djurens rättigheter

- Vi får inte förvandla får till grisar, säger Marit Paulsen, folkpartistisk EU-parlamentariker i Svenska Dagbladet idag.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) tycker inte att det är något problem med att lamm hålls inne hela sitt liv innan slakt. Frågan om skonsam slakt är viktigare, menar Erlandsson.

Ett tiotal fåruppfödare har börjat hormonbehandla får för att de ska komma i brunst andra tider på året än normalt.

Befruktade ägg sätts in i tackor med titthålskirurgi och nya raser avlas fram för att bli bättre köttleverantörer.

Får- och lammuppfödningen blir alltmer industriell. Uppfödarna som går i denna riktning uppfattar djurhållningen som mer "human". Att låta fåren gå utomhus och leva så nära sitt naturliga levnadssätt som möjligt är farligt för dem.

Allt för att vi ska kunna äta färskt lammkött året runt.

Det behövs uppenbarligen en skärpning av djurskyddslagstiftningen. Djur ska inte behandlas som någon industrivara som endast har sitt värde som mat på påskbordet!

torsdag 18 mars 2010

Låt vår bästa jordbruksmark bli ett Riksintresse

Vår jordbruksmark är grunden för all livsmedelsproduktion. Utan åkrar att odla på eller betesmark att släppa betesdjuren på finns inga möjligheter att producera mat.

För att kunna ställa om till ett hållbart samhälle behöver vi ta mer åkermark anspråk. Åkermarken behövs inte bara för att kunna odla ekologiskt och kretsloppsanpassat. Den behövs även för att odla energigrödor och minska vårt oljeberoende och utgör även en resurs för behandling av avfall.

Samtidigt som behovet av vår åkermarken som naturresurs ökar, ökar dessvärre också exploateringen för bebyggelse och vägutbyggnad.

Ingen tar idag ett helhetsansvar Sveriges jordbruksmark. För att säkerställa en god tillgång till åkermark måste staten ta ett större ansvar och skydda den bästa åkermarken genom att ange den som ett riksintresse.

onsdag 17 mars 2010

Öka möjligheterna till vidareutbildning för arbetslösa

Vad ska man göra under tiden man söker arbete? Det stöd som allmänt ges idag får mycket kritik. Tidigare hade vi i Sverige en väl utbyggd arbetsmarknadsutbildning.

Även den fick kritik men jag undrar om det är ett tillräckligt skäl för att gå från 100 000 arbetsmarknadsutbildningsplatser på 1990-talet till dagens knappt 6 000 platser.

Vi vet att det råder brist på arbetskraft inom flera yrkeskategorier. En stor del av de som idag är arbetslösa skulle säkerligen med rätt stöd kunna skaffa sig den kompetens som efterfrågas.

Jag tycker det är dags att låta de som är arbetslösa att verkligen få chansen och stödet att öka sin kompetens och sina möjligheter att få ett arbete.

Läs Dagens Industris artikel idag om arbetsmarknadsutbildning.

tisdag 16 mars 2010

Stora möjligheter att spara energi i bostadssektorn

Sverige kan klara EUs krav på 20 procents energibesparing i bostadssektorn till år 2020 om miljonprogramområdena renoveras klimatsmart.

Bostäder står för drygt en tredjedel av Sveriges energiförbrukning, merparten går till uppvärmning.

Det finns 1,5 miljoner lägenheter som måste upprustas de närmsta åren. Vid renovering av 300 lägenheter i Brogården - Alingsåshem har man lyckats minska energiförbrukningen för uppvärmning med nästan 80 procent.

Tyskland, Frankrike och Danmark har valt att lagstifta om att både nybyggen och renoverade fastigheter ska bli nollenergihus framöver. Det är framsynt.

Sverige borde följa efter!

Läs mer:
Sveriges Radio P1 - Vetenskapsradion om Sveriges möjligheter att klara EUs energieffektiviseringskrav.

Länk till Alingsåshem och Brogårdens ombyggnad.

måndag 15 mars 2010

Låt inte arbetslösa hamna mellan stolarna

Mängder av arbetslösa slussas mellan olika myndigheter utan att någon kan ta ansvar för helheten - Det borde gå att ordna en gemensam ingång.

Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med ett trettiotal kommuner uppvaktat regeringen i frågan för att göra samarbete mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan möjligt för att hjälpa de som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden.

En gemensam ingång skulle göra det möjligt att låta individens behov stå i fokus utan att begränsas av enskilda myndigheters regelverk.

Läs mer på Sveriges Kommuner och Landstings hemsidor.

söndag 14 mars 2010

Ta hänsyn till barns bästa vid asylprövning

Låt ensamkommande flyktingbarn få sin asylansökan prövad i Sverige även om de passerat ett annat EU-land på väg hit.

Dublinkonventionen som reglerar vilket land som har ansvar för prövningen ger oss den möjligheten.

Istället för att skicka barn, som redan varit med om mer än vad de ska behöva, fram och tillbaka i Europa kan de få en rättssäker asylprövning här.

För mig är det en fråga om solidaritet!

Läs mer på svd.se/brannpunkt.

onsdag 10 mars 2010

Friskolereformen gynnar några men missgynnar fler

Nu börjar forskningsrapporterna komma som pekar på det många oroats över - Friskolereformen har lett till ökad segregation och sämre resultat i skolan på nationell nivå.

Alliansen menade i valrörelsen 2006 att deras utbildningspolitik skulle skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever oavsett skola. Friskolereformen skulle minska segregationen men det blev tvärtom.

Om detta kan man läsa i en rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola från Skolverket som publicerades i höstas.

I miljöpartiet har diskussionerna om friskolornas förutsättningar varit mycket levande och även vid kongresserna en återkommande fråga. Det har varit mycket jämnt mellan den grupp som vill ha en ökad reglering och dem som tycker att det är bra som det är.

Om vi vill ge alla elever likvärdiga förutsättningar i skolan och arbeta för minskad segregation är det dock min uppfattning att vi inte längre kan fortsätta på den inslagna vägen.

Läs mer på webbupplagan av nyhetstidningen Riksdag & Departement.

fredag 5 mars 2010

Sveriges kycklingproducenter undanhåller fakta

Svenska lantmännen kallar kycklingen klimatsmart i en nyligen gjord annonskampanj.

Lantmännen berömmer sig själva för att aktivt arbeta med hållbar utveckling och för att ta ett helhetsansvar för hela kedjan inom livsmedelsproduktion. De kallar sig för Sveriges första livsmedelsföretag med klimatdeklarerade produkter.

På sin hemsida skriver Lantmännen:

Klimatdeklarerade produkter bygger på internationellt beprövade och vetenskapligt säkrade metoder. De ger ett helhetsperspektiv av organisationers och produkters klimatpåverkan. Informationen i en klimatdeklaration kan användas för att göra trovärdiga jämförelser inom samma produktområden.

Kycklingens foder utgörs till stor del av importerad soja odlad på mark där det tidigare vuxit regnskog. Det ökande antalet sojaodlingar leder till skövling av regnskog vilket i sin tur leder till stora utsläpp av växthusgaser.

Lantmännen väljer medvetet att att undanhålla denna information och har heller inte tagit med dessa utsläpp i sina jämförande beräkningar.

Finns det klimatsmarta kycklingar? Ge mig hela sanningen så att jag har möjlighet att göra medvetna val som konsument.

Jag vill se kyckling uppfödd på ett klimatneutralt och ekologiskt hållbart sätt. Först då kan man tala om kyckling som ett klimatsmart alternativ.

Läs mer:
Sveriges Radios Ekos inslag om Sv lantmännen och kycklingkött.
Lantmännen om klimatdeklarerad mat.
LRF om klimatsmart mat.

onsdag 3 mars 2010

Vi behöver minska vår köttkonsumtion

I Sverige äter vi ca 85 kg kött per person och år.

Jag tillhör inte en storkonsument. Ju mer kunskap om köttproduktionens förutsättningar och konsekvenser jag får desto svårare får jag att njuta av söndagssteken.

Köttkonsumtionen i Sverige och världen ökar. Utvecklingen borde gå åt andra hållet. Det finns flera argument för detta. FN:s klimatpanel pekar ut köttindustrin som en av världens största miljöbovar.

Köttkonsumtionen bidrar till växthuseffekten
Om man räknar med varje steg i produktion, bearbetning och marknadsdistribution så står boskapssektorn för knappt 20 procent människans utsläpp av växthusgaser.

Köttkonsumtionen tränger undan annan livsmedelsprodution
Det krävs väldigt mycket jordbruksmark för att producera kött. Ungefär 70 procent av jordklotets jordbruksmark används idag för köttproduktion.

Köttkonsumtionen bidrar till miljöförstöring
Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner har i samarbete med Swedwatch visat på allvarliga miljöproblem bakom de sojabönor som föder kött- och mjölkdjur i Sverige.

Hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel,förbjudna i Europa, förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna i latinamerika. Det är inte troligt att denna problematik är unik.

Köttkonsumention skapar resursproblem
Vår köttkonsumtion handlar inte bara om klimat- och miljöpåverkan. Vi måste också ställa oss frågan om hur jordbruksmarken bäst.

Att föda upp djur kräver mer energi än att odla spannmål, grönsaker eller frukt. Det krävs mycket mer jordbruksmark för att mätta människor med kött än med vegetabilier.

Köttkonsumtion ett rättviseproblem
Konsumtionen av kött är mycket ojämt fördelad. I fattiga länder äter man bara 4-5 kg kött per person och år. Mest äter vi i den rikaste delen av världen. Sveriges konsumtion är i nivå med genomsnittet i Europa. USA ligger högst med 124 kg.

Utifrån jordens ökande befolkning och av rättviseskäl är det inte långsiktigt hållbart med en fortsatt hög köttkonsumtion.

Läs mer på Aftonbladet.
Länk till rapporten om kött och sojaimport från Brasilien.
Svenska Naturskyddsföreningens rapport om kött och klimat.

måndag 22 februari 2010

Fördubbla kollektivtrafiken till 2020

Ser man på utvecklingen under de senaste årtiondena har kollektivtrafikens betydelse minskat. År 1950 var kollektivtrafikens marknadsandel nära 50 procent om man jämför trafikslagen kollektivtrafik och bil. Sedan dess har kollektivtrafikens andel stadigt sjunkit och stabiliserat sig runt cirka 20 procent.

Under de senaste 50 åren har däremot trafikarbetet ökat drastiskt. Dess miljöpåverkan likaså. Trafikens klimatpåverkan framstår som ett av de största problemen. Vägtrafiken står för ungefär 30 procent av de klimatpåverkande koldioxidutsläppen.

Utöver klimatpåverkan skapar trafiken även andra miljöproblem som t ex luftföroreningar, buller och trafikolyckor.

Om vi kan öka andelen kollektivt resandet minskar vi alla dessa problem.

Miljöpartiet vill fördubbla andelen kollektivtrafik till 2020.

Hur kan man då uppnå det?

De kollektiva trafikslagen måste upplevas som smidigare, snabbare och mer prisvärda som alternativ till bilen.

Det behövs kraftiga investeringar för att öka kapaciteten och snabbheten i den spårbundna trafiken. I många städer och mellan närliggande tätorter skulle införandet av spårvagnar få flera att välja det kollektiva transportmedlen framför bilen.

För busstrafik skulle fler bussfiler och prioriteringar av busstrafik vid trafikljusreglerade korsningar göra resorna snabbare.

Ett gemensamt boknings- och betalsystem för kollektiva resor skulle göra det enklare att betala.

Trängselavgifter bidrar till ökad framkomlighet i våra större tätorter och ökade skatter på fossila bränslen gör kollektrafiken mer ekonomiskt attraktiv. Avgifterna och skatterna kan med fördel återinvesteras i kollektivtrafiken.

Nu har regeringen kommit med ett förslag till ny kollektivtrafiklag - kommer den att förbättra förutsättningar för kollektivtrafiken? Många är tveksamma till det!

Läs mer:

Daniel Helldén bloggar om lagförslaget.
Regeringskansliets betänkande.

torsdag 18 februari 2010

Låga betyg för länets vårdcentraler

Patienterna i Örebro län är mindre nöjda med sina vårdcentraler än patienterna i övriga Sverige. Vårdcentralerna får lägst snittbetyg i landet i en nationell jämförelse som SKL - Sveriges Kommuner och Landsting genomfört.

Miljöpartiet i Örebro läns landsting ser ett stort behov att utveckla primärvården till att bättre möta människors behov.

Det handlar om att öka tillgängligheten, förbättra bemötande och bredda kompetensen.

En del av detta sker genom ständigt pågående utvecklingsarbete men vi anser att det också krävs mer resurser till primärvården.

Läs mer:

Notis på SVT - Tvärsnytt om jämförelsen (18 februari 2010)
Kritik i Dagens Medicin mot SKL:s öppna jämförelser

Läkarutbildning till Örebro

Varför ska det vara läkarbrist i Sverige?

Redan idag uppskattas det saknas 1500 läkare i landet och prognoser pekar på att bristen på läkare kommer att öka.

Den akuta läkarbristen på många platser i landet leder till dyra lösningar för att upprätthålla kvaliteten i hälso- och sjukvården. Landstingen tvingas hyra in stafettläkare, kontinuitet i vårdkontakter och arbetsplatser försämras.

Mer än hälften av dagens läkare i landet kommer från utbildningar utanför Sverige, framförallt från Polen, Danmark, Ungern och Rumänien. I danmark utgör de svenska läkarstuderande närmare 30 procent av det totala antalet läkarstuderande.

Det här är inte rimligt!

Det behövs fler läkarutbildningsplatser i Sverige. Det finns stora fördelar med att dessa inte kommer till redan etablerade läkarutbildningsorter.

Jag vill se en läkarutbildning i Örebro. Örebro Universitet och Örebro läns landsting har tillsammans med flera andra aktörer under en lång tid arbetat med att bygga upp förutsättningar att bedriva en utbildning i Örebro.

En läkarutbildning i Örebro skulle bidra till att minska läkarbristen i landet, inte minst i Värmland, Dalarna och Örebro län.

Läs mer:

SVT:s uppdrag granskning inslag 1 och inslag 2 om bristen på läkarutbildningsplatser.
Läkarförbundets syn på läkarbristen.

torsdag 4 februari 2010

Kommunalt veto mot uranprospektering

Hållbar utveckling är en utveckling där vi tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Det pågår just nu en rovjakt efter mineraler i världen. De mest lättutvunna fyndigheterna börjar sina.

Gruvnäringen är idag viktig för svensk industri och ekonomi. Sett i ett längre perspektiv måste vi därför hitta ett sätt att ställa om den del av industrin som bygger på ett kontinuerligt uttag av minskande naturresurser till att bli experter på att återvinna redan ianspråktagna resurser. Det ger nya arbeten och en långsiktig hållbarhet inom den industriella näringen.

Även om gruvnäringen betyder mycket för vårt välstånd har den allvarliga avigsidor. Ett grundläggande problem är att enorma mängder material frigörs och riskerar att komma i kontakt med omgivningen, särskilt genom försurande och metallhaltigt processvatten och lakvatten från deponier.

Ett annat grundläggande problem är energianvändningen. Bearbetning och anrikning av malm är en mycket energikrävande verksamhet.

Det hållbara samhället måste visa solidaritet med kommande generationer genom att inte skapa en brist på ändliga resurser eller överlämna kontaminerade odlingsjordar, förorenade vattendrag och sjöar.

En av de värsta formerna av föroreningar i gruvnäringen sker vid brytning av uran. Vid provborrningar som sker på allt fler platser runt om i den svenska idyllen bildas processvattenvolymer av inte obetydlig storlek. Nivån på omhändertagandet av de mineralmängder som följer med upp i samband med dessa provborrningar är inte alltid den bästa. Riskfritt är det inte för miljön.

Den borgerliga regeringen är inne på att öppna upp för en utbyggnad av kärnkraften i Sverige trots att man lovade annorlunda i sitt gemensamma valmanifest inför valet 2006 och den efterföljande regeringsförklaringen.

Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har visat att en utbyggnad inte är ekonomiskt försvarbar eller nödvändig. Det är heller inte önskvärt med tanke på att kärnkraften bygger på en ändlig energikälla med mycket stora säkerhetsproblem både vad det gäller uranbrytning, drift och också avfallshantering. Vi vill istället satsa på energieffektivisering och uppbyggnad av förnybar energiproduktion.

Regeringens nya hållning kommer säkerligen också innebära en förskjutning i synen på brytning av uran i Sverige.

Idag har kommunen veto mot uranbrytning men att neka tillstånd är ett svårt beslut. Så som lagen ser ut idag innebär det oftast att säga nej till ett antal arbetstillfällen.

Jag vill att kommunerna ska ha möjlighet att säga nej redan inför provborrning för att lättare kunna fokusera kring de omedelbara konsekvenserna. Oavsett om det blir några framtida eventuella arbetstillfällen eller inte så blir det garanterat miljökonsekvenser av en provborrning. Miljöargumenten skulle ha lättare att vinna gehör med en sådan ordning. Det är lokalsamhället och den lokala miljön som står på spel när mineralfyndigheter exploateras.

Jag vill också se ett lagstadgat förbud mot uranbrytning. Det skulle skapa en tydlighet för både näringsliv och medborgare.

Satsa på ett rökfritt Sverige

Målet är väl motiverat. Det råder inga tvivel om att rökning skadar hälsan och orsakar mycket lidande. Varannan rökare kommer att dö i en sjukdom som orsakats av denna (o)vana.

Rökningen minskar totalt sett i Sverige men det finns tecken på att fler unga nu börjar röka.

Andelen manliga rökare i åldersgruppen 16-29 år har under 2009 ökat med 25 procent jämfört med 2008. Även det totala dagliga tobaksbruket för den här gruppen har ökat med två procentenheter till 29 procent.

Finland tar nu krafttag för att minska rekryteringen av nya rökare. Deras mål är att Finland ska vara rökfritt senast år 2040. Vi borde följa efter!

Ett sätt att arbeta mot målet är begränsa nyrekryteringen av unga rökare. Det finns ingen - med undantag av tobaksindustrin - som rimligtvis kan resa invändningar mot att unga aldrig ska bli rökare. De allra flesta som uppnått vuxen ålder utan att ha stiftat bekantskap med tobak gör det inte senare heller.

Erfarenheter från andra länder visar att marknadsföringsförbud och dold försäljning generellt minskar användningen av tobak – och i synnerhet bland unga.

Man borde också öka tillsynen av försäljning tobaksvaror och göra det mer kännbart för dem som bryter mot förbudet att sälja tobak till minderåriga.

Arbetsgivare och samhället skulle även tjäna på att satsa mer resurser på att erbjuda rökare rökslutarstöd.

Att sälja snus är inte en väntjänst

Swedish Match marknadsför snus som något positivt - Rökare kan använda deras snus för att bryta sitt rökberoende. De vill framstå som att de arbetar i hälsans tjänst och lobbar hårt för att snusförbudet i EU ska tas bort.

Samtidigt visar Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät att:

- Fyra av tio män som snusar röker också dagligen eller då och då. Snus leder alltså i hög grad till att man inte slutar röka utan får ännu ett beroende.
- Fyra av tio snusare har startat sitt tobaksbruk med snus.
- Endast fem procent av alla rökare som slutat har gjort det med hjälp av snus.

Karolinska institutet studier visar att bruk av snus ökar risken för cancer i bukspottskörteln och risken att dö i hjärt- och kärlsjukdomar. Snus orsakar även skador i munnen såsom frilagda tandhalsar och skadade slemhinnor.

Bland ungdomar ses en koppling mellan snusning och en riskabel alkoholkonsumtion, då de som snusar i större utsträckning också har en riskabel alkoholkonsumtion än de som röker eller de som inte använder tobak.

Rökningen i sin tur orsakar 6 600 förtida dödsfall varje år i Sverige - 18 dödsfall per dag.

Swedish Match gjorde en vinst på 2 miljarder kronor efter skatt 2008.

Hur mycket är en människas livsår och hälsa värd för Swedish Match och dess aktieägare?

fredag 29 januari 2010

Arbete med att öka tillgänglighet raseras

Förslaget från en enig Byggnadsnämnd på reviderade kvalitetskrav för uteserveringar med ett tydligt fokus på ökad tillgänglighet föreslås ändras av Programnämnd Samhällsbyggnad i Örebro kommun.

Byggnadsnämndens formulering "Inga uppbyggnader tillåts" kompletteras med en mening "Större ojämnheter får utjämnas".

Ingen tjänsteman eller politisk förespråkare för detta tillägg kan idag redogöra för vad en större ojämnhet är eller vad det innebär att utjämna.

Vaga och motstridiga formuleringar gör det svårt för de som söker tillstånd för uteserveringar och de tjänstemän som ska sköta handläggningen att veta vad som gäller.

Om ändringsförslaget går igenom byter kommunen riktning från att vara tydlig och restriktiv till uppbyggnader och påbyggda beläggningar på gator och torg till att generellt tillåta sådana.

Enligt min uppfattning det är djupt olyckligt och inte i linje med målet att öka tillgängligheten i samhället.

fredag 22 januari 2010

Värna integriteten i ny lag om kameraövervakning

Sedan 1998 finns det en lag om allmän kameraövervakning i Sverige som tillsammans med personuppgiftslagen (PUL) reglerar under vilka förusättningar man får använda övervakningskamror.

Regeringen tillsatte för två år sedan en utredning för att se över lagen om allmän kameraövervakning.

Uppdraget var att kartlägga tillämpningen av lagen, överväga om det finns skäl att utöka tillståndsplikten och möjligheterna att använda övervakning i brottsförebyggande syfte. I uppdraget låg också att överväga om det finns behov att stärka skyddet för den personliga integriteten.

Nu är utredningen klar och dess huvudförslag är att:

- alla bestämmelser ska samlas i en lag
- tillstånd ska fortsatt krävas för övervakning av platser dit allmänheten har tillträde
- tillstånd inte inte ska krävas för andra platser om de som övervakas samtycker eller att övervakningen krävs för att förebygga brott eller förhindra olyckor
- rätt till skadestånd införs i lagen för den som lider skada av otillåten behandling

SKL - Sveriges Kommuner och Landsting ska om en månad yttra sig över utredningens förslag. I ett utkast till yttrande ställer sig SKL positiv till förslagen. Även jag ser fördelar med några av utredningens förslag men de skapar också en stor oro hos mig över vart vårt samhälle är på väg.

Krav på ökad övervakning motiveras allt oftare av behovet av att förebygga brott. I SKL:s föreslagna yttrande förespråkar man att även upprätthållande av ordning, t ex på skolor, ska vara ett berättigat ändamål för kameraövervakning.

Övervakning och ännu mer övervakning löser inte orsakerna till brott eller bristande ordning. Utredning påpekar själv att det inte går att dra några entydiga slutsatser att kameraövervakning generellt minskar brottslighet.

Jag anser att man i första hand måste vidta andra åtgärder än att montera övervakningskameror för att komma tillrätta med brottslighet i samhället och ordningsproblem i skolan.

måndag 18 januari 2010

Stoppa giftspridningen på våra åkrar

Centerns jordbruksminister Eskil Erlandsson ökar spridningen av giftigt kadmium på våra åkrar. Det kanske inte är hans avsikt, men det blir likväl resultatet av hans och regeringens politik.

Kadmium är en miljögift. Det är också klassat som cancerframkallande, kan ge njurskador och försvåra problemen med benskörhet för människor. Kvinnor är särskilt känsliga. Röker man inte får man i sig det mesta via maten.

Riksdagen har antagit ett miljömål att exponeringen av kadmium till befolkningen via föda och arbete ska vara på en nivå att den är säker ur ett långsiktigt folkhälsoperspektiv senast 2015. Målet bedöms i den senaste uppföljningen av miljömålen vara svårt att nå. Ett av skälen är att kadmium ansamlas på våra åkrar via konstgödsel och orent slam.

Myndigheterna har föreslagit att vi ska minska tillförseln av kadmium till åkermarken genom gränsvärden, beskattning och utsläppsminskningar. Miljöpartiet tycker det är självklart. Jordbruksminister Eskil Erlandsson gör tvärtom.
I höstas bestämde regeringen att avskaffa skatten på handelsgödsel.

Skatten innehöll två delar, en skatt på kväve och en skatt på kadmium. Skatten på kväve är den del som dragit in mest pengar till staten. Det var också kväveskatten som regeringen var mest angelägen om att avskaffa. Skälet var att man vill spara pengar åt jordbrukarna. Som en bieffekt försvinner också skatten på kadmium.
Regeringen medger att det blir ett problem. Regeringen ville därför sänka Sveriges gränsvärde för att motverka effekten av skattesänkningen. Det är dock inte helt lätt. EU-reglerna sätter käppar i hjulet.

Sverige och Finland har dispens er för de gränsvärden vi hade när vi gick in i EU. Kommissionen har ifrågasatt denna dispens flera gånger. Ska vi sänka gränsvärdet måste vi först få det godkänt av Kommissionen vilket troligen är svårt.

Regeringens förslag för att gödselskatten var ett ogenomtänkt och illa förberett hastverk. Det kommer att leda till att mer gifter sprids på våra åkrar och hamnar i vår mat.

lördag 16 januari 2010

Bristande tillgänglighet diskriminering

I ett historiskt perspektiv har människor med funktionsnedsättning ofta varit diskriminerade och utestängda från stora delar av samhället. Synen på funktionshinder var att problemet låg hos individen. Beroendet av andras välvilja begränsade då möjligheterna att utforma ett liv på egna villkor.

Idag tänker flertalet annorlunda. Handikappolitiken tar sin utgångspunkt i alla människors lika värde och tanken om jämlikhet. Funktionhinder är inte något som har sitt ursprung hos den enskilde utan uppkommer i samspelet mellan det samhälle vi skapat och våra förutsättningar att leva i det.

Utifrån det perspektivet har vi möjlighet att minska de hinder som står i vägen för att alla ska kunna bli fullt delaktiga i samhällslivet och öka förutsättningarna för alla människors rätt till självständighet och självbestämmande.

År 2000 antog Riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Det handikappolitiska arbetet ska särskilt inriktas på att:
- identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionshinder,
- förebygga och bekämpa diskriminering mot personer med funktionshinder,
- ge barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Ett år senare infördes en lag om att om att enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser. Bristande tillgänglighet är ett av de största hindren för att alla ska kunna delta i samhället som andra. Enkelt avhjälpta hinder skulle vara undanröjda senast år 2010.

Det är fastighetsägarna som har ansvar för att enkla hinder undanröjs. Kommunerna har ansvar att utöva tillsyn över den fysiska tillgängligheten och också via sina Byggnadsnämnder se till att de krav på tillgänglighet som finns idag följs. Ansvaret stannar dock inte där. Det åligger alla att verka för att den nationella handlingsplanen förverkligas.

Den viktigaste prioriteringen är att göra rätt från början. Åtgärder som vidtas i efterhand blir både dyrare och sämre. Det gäller inte minst fysiska hinder. Tyvärr byggs idag byggnader och platser till för allmänheten eller dit allmänheten har tillträde, som inte är fullt tillgängliga. Det finns troligen flera orsaker till detta. Bristande kunskaper och intressekonflikter, dåligt utformade regler och bristfällig uppföljning kan vara några.

Den nationella handlingsplanen finns. En mängd krävande lagstiftning. Trots det är det långt kvar till en vardag där alla kan vara delaktiga och människor inte utestängs. För att komma vidare, öka kunskapen och tydliggöra den politiska målsättningen krävs ytterligare krafttag och engagemang. Både hos fastighets- och byggbranschen, näringsliv och genom politiska beslut på kommunal nivå, i direktiv till myndigheter och i lagstiftning.

Jag tycker att Regeringen skyndsamt ska föreslå Riksdagen ett tillägg i Diskrimineringslagen så att även bristande tillgänglighet ses som diskriminering.

tisdag 5 januari 2010

De tysta barnen blir fler

Asylsökande barn som ger upp, slutar äta och dricka, tynar bort och tystnar blir allt fler i Sverige igen.

För mig är det ett tecken på att den svenska asylpolitiken inte fungerar.

För några år sedan uppmärksammades ett stort antal barn med uppgivenhetssyndrom - så kallade apatiska barn. De var tillsammans med sina familjer asylsökande, på flykt från krig, hot om död, våld eller förföljelse, ofta med ett delgivet beslut från den dåvarande Utlänningsnämnden att de inte skulle få stanna i Sverige.

Miljöpartiet arbetade för och fick igenom en flyktingamnesti. Vi var också med och drev fram en förändring av asylprocessen för att öka rättssäkerheten och möjligheterna att få uppehållstillstånd i Sverige.

Även om Miljöpartiet inte fick igenom alla förändringar vi önskade i den nya utlänningslagen hade vi förhoppningar om att migrationsprocessen skulle bli öppnare, mer jämlik och att möjligheterna att få asyl som flykting eller skyddsbehövande skulle öka.

Till en del har det blivit bättre men alltför många avvisningsbeslut visar på stora brister i kunskap, underlag och humanitär hänsyn. Rapporterna om ett ökande antal apatiska barn är ett av flera uttryck för detta.

Några av de största bristerna i migrationslagstiftningen och dess tillämpning är:

1) Bedömningen av situationen i olika länder håller inte tillräckligt hög kvalitet.

Det borde införas ett oberoende organ som svarar för landinformationen. Den kunskap som finns hos icke-statliga aktörer som exempelvis Amnesty International, Minority Right´s Group, Human Rights Watch m fl om förhållanden i andra länder måste tas till vara.

2) Människor som flyr urskiljningslöst våld ges sällan skydd.

Utlänningslagen måste justeras så att risken för urskiljningslöst våld läggs till som grund för uppehållstillstånd i Sverige.

3) Obalansen i tvåpartssystemet.

Bristen på kvalificerade tolkar måste rättas till så att inledande missförstånd mellan den asylsökande och migrationsmyndigheterna minimeras. Kravet på att alla asylskäl ska läggas fram vid den första intervjun måste tas bort.

Offentliga biträden borde utses av domstolen inte av Migrationsverket.

4) Bristande humanitära hänsyn, speciellt när det gäller barn.

Barnkonventionen borde införas som lag och utlänningslagen förtydligas. Lagen bör ändras så att det räcker med "särskilt" istället för "synnerligen" ömmande skäl för att få uppehållstillstånd. Sveriges ansvar för människor som ska avvisas eller utvisas sträcker sig längre än till att enbart bedöma om en sökande överlever transporten till hemlandet. Svårt sjuka människor ska aldrig behöva utvisas.

En utdragen prövningsprocess är alltid inhumant. De som väntat mer än ett år som vuxen eller ett halvt år som barn på att få ett besked om sin ansökan om uppehållstillstånd bör automatiskt få uppehållstillstånd.

lördag 2 januari 2010

Vem är rädd för vargen?

Inte jag! Jag vill att vargstammen ska bevaras och stärkas. Det behövs för att garantera en långsiktigt hållbar framtid för ett rovdjur som är en naturlig del av vår fauna.

Sveriges riksdag har en gång beslutat att vi ska ha en livskraftig vargstam i Sverige. Enligt Naturvårdsverket skulle det behövas omkring 1 000 vargar i Skandinaven för att uppnå en gynnsam bevarandestatus för stammen.

Vid den senaste inventeringen fanns det mellan 182 och 217 vargar i Sverige. Antalet var 213-252 i Sverige och Norge. Man räknar med att det föds ca 20 vargar årligen i Sverige men tillväxten hålls nere av inavel, ungdödlighet, illegal jakt, trafikolyckor samt legal skyddsjakt.

Den nu införda licensjakten försämrar läget för en redan hotad art. Den svenska vargstammen tillhör de glesaste i hela Europa. Av de 26 länder som har varg hamnar Sverige på plats 21 i vargtäthet.

Regeringen borde kraftigt öka ansträngningarna för att förebygga de skador som vargen orsakar för tamdjursskötseln istället för att legalisera jakten. Vid allvarliga skador borde vargstammen regleras genom en kontrollerad skyddsjakt på särskilt skadegörande individer.