måndag 30 november 2009

Vem har ansvaret för lekplatser?

Sveriges Radio Örebro har gjort ett reportage om farliga lekplatser. Ett angeläget ämne då det skadas omkring 19 000 barn årligen på lekplatser i Sverige.

Enligt plan- och bygglagen har kommunen tillsynsansvar för lekplatser men ansvaret för lekplatsens skick och säkerhet åligger alltid fastighetsägaren.

Sedan 1999 finns det europastandarder för lekplatser med minikrav för säkerhet. Även boverket har inför regler om skydd mot olyckor vid och illgänglighet till fasta lekredskap. Lekutrustning omfattas också av produktsäkerhetslagen och därigenom har även Konsumentverket ett ansvar att kontrollera att de lekredskap som säljs uppfyller gällande säkerhetskrav.

I Örebro kommun arbetar man systematiskt med att underhålla och kontrollera de kommunala lekplatserna. I och med att det blir allt vanligare med att andra än kommunen håller lekplatser finns det skäl att fundera över hur kommunen kan stödja dessa att hålla lekplatserna så barnvänliga och säkra som möjligt och hur kommunen ska utöva sitt tillsynsansvar.

tisdag 24 november 2009

Dags att bilda regionkommun i Örebro län

Örebro län har två politiska organ, landstinget och regionfullmäktige, som arbetar med regionala frågor. Jag vill slå ihop dessa till ett. De viktiga frågor som regionförbundet och landstinget hanterar idag borde skötas av ett regionfullmäktige som valts av invånarna i länet. Så är det inte idag.

Regionförbundet är en samarbetsorganisation för regionalt utvecklingsarbete mellan länets kommuner och Örebro läns landsting och bildades den 1 januari 2006.

Regionförbundet är också ett samverkansorgan vilket bl a innebär att det har ansvar för vissa prioriteringar av infrastruktur och fördelning av statliga medel för regional utveckling.

Kammarkollegiet har nekat 4 landsting i Norrland att bilda regionkommun. Även en ansökan om att bilda regionkommun i Svealand har avslagits. Samtidigt har Västra Götaland, Region Skåne, Halland och Gotland fått permanenta respektive bilda nya regionkommuner. Det öppnar för Örebro läns landsting att påbörja arbetet med en ansökan om att bilda en regionkommun i Örebro län.

I praktiken avgörs många stora regionala utvecklingsfrågor av regionförbundets styrelse vilket skapar ett stort demokratiskt underskott.

Jag är också mycket kritiska till den utvecklingsstrategi som Regionförbundet arbetar efter. Den baserar sig fortfarande på tron att man löser alla problem genom att stimulera en ökad tillväxt.

söndag 22 november 2009

Behåll Miljömålsrådet

Samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom de 16 miljökvalitetsmålen som innebär att vi ska lösa de största miljöproblemen inom en generation. Det är en nödvändig målsättning och ett stort framsteg i miljöarbetet. Ju närmare det utsatta målåret 2020 vi kommer desto svårare tycks det dock bli att nå målen.

För drygt ett år sedan lämnade Miljömålsrådet, efter ett omfattande och gediget utredningarbete, en rapport med rubriken "Nu är det bråttom". Den visade att det krävs kraftigt ökade insatser för att nå målen men gav också flera konkreta förslag till åtgärder och styrmedel inom alla politikområden för att stärka arbetet.

Rapporten uppskattades inte av regeringen som istället för att använda den som ett underlag för en miljöproposition tillsatte en utredning om miljömålssystemet. Regeringens uppfattning var tydligen att miljöarbetet kunde vänta. Miljömålsrådets dåvarande ordförande var djupt kritisk till detta och menade att Sverige förlorar tempot i miljöarbetet och att systematiken i miljöarbetet bryts sönder.

Nu har regeringens utredning kommit fram till att Miljömålsrådet inte behövs. Istället föreslås en parlamentarisk beredning som ska jobba på uppdrag av regeringen. Miljömålsrådet som ett oberoende organ med syfte att ansvara för utvärderinen av miljömålsarbetet och rapportera utvecklingen av målen skrotas.

Utredningen har också kommit fram till att man istället för att öka insatserna att nå målen med en liten krumbukt enkelt kan lösa problemet med den bristande måluppfyllelsen genom att flytta fram målsnöret. Naturens långsamma återhämtningsförmåga anges som ett skäl till att skjuta upp målåret. Det är dock bara sant för ett fåtal av miljömålen, flera kan nås till år 2020 om tillräckliga åtgärder sätts in.

Förslaget om att förlängna tiden för att nå målen är en allvarlig ambitionssänkning. Istället för att flytta på målsnöret måste man fokusera på vilka ytterligare åtgärder som måste till för att lösa de miljöproblem vi skapat.

Miljöpartiets, S och V:s ledamöter i utredningen reserverade sig mot utredningens förslag. När SKL - Sveriges Kommuner och Landsting yttrade sig över utredningen gjorde vi detsamma men oroväckande nog ville de socialdemokratiska företrädarna inte stödja sitt partis och vår gemensamma hållning till utredningen.

Arbetet med målen måste självklart utgå från vad naturen tål och utifrån bästa vetenskapliga forskning. Att avskaffa rådets oberoende uppdrag riskerar att leda till att andra faktorer kommer att styra miljömålsarbetet.

Miljömålsrådet utgör en bra plattform och Miljöpartiet menar att det fortsatt ska ha en samordnande funktion och uppdrag att utforma förslag till åtgärder. En parlamentarisk beredning riskerar att begränsa arbetet till vad som är opinionsmässigt fördelaktigt snarare än vad som behövs för miljön!

Ge papperslösa rätt till vård

En människas värde och rätt till liv och hälsa ska inte vara beroende av att ett dokument eller en stämpel på ett papper. Alla människor har rätt att få hjälp av hälso- och sjukvården.

Tiotusentals papperslösa lever idag utanför samhällets beskydd. Landstingen är enligt den svenska lagstiftningen endast skyldiga att ge de papperslösa akutvård, som de dessutom krävs betala helt och hållet själva. Sverige befinner sig tillsammans med Österrike i den humanitära bottenligan och är ett av Västeuropas mest restriktiva länder när det gäller att erbjuda vård till människor utanför trygghetssystemen.

För en papperslös kan t ex ett läkarbesök kosta mellan 1 400 och 2 000 kr och en förlossning över 20 000 kr. Papperslösa cancerpatienter har vägrats strålningsbehandling, diabetiker har inte fått insulin och höggravida har nekats mödravård då den inte betraktas som akutvård eller för att de inte haft råd att betala för vården.

De anställda inom vården måste få se till varje patients bästa och ge vård utifrån medicinska behov, utan åtskillnad. Miljöpartiet vill att lagen ändras så lagstiftningen inom det här området utgår från principen om allas rätt till vård utifrån behov. Vi vill ändra lagen så att det tydligt framgår att vårdpersonalen inte ska neka människor vård och att sjukvårdspersonal inte får lämna upplysning om papperslös som söker vård till polis eller annan myndighet.

fredag 13 november 2009

Miljöborgarråd vill att framtiden ska betala?

Ulla Hamilton (M) är miljö- och trafikborgarråd i Stockholm stad. Igår hade hon en debattartikel i tidningen Dagens industri.

Miljöpartiet i Stockholm har tillsammans med vänsterpartiet och socialdemokraterna föreslagit att Stockholm ska ha som mål att minska koldioxidutsläppen till max 2 ton per person och år till 2015.

Hamilton menar att målet kan uppnås genom fyra åtgärder:

1. De som har bil som körs på fossila bränslen måste byta dessa till miljöbilar och tanka förnybara drivmedel.
2. Biltrafiken behöver minska med en fjärdedel.
3. Oljeuppvärmda fastigheter måste byta till miljövänligare energisystem.
4. Fastighetsbeståndet i Stockholm behöver energieffektiviseras och minska sin energiförbrukning med 25 procent.

Hamilton menar dock att dessa åtgärder är orealistiska och att stadens invånare inte har råd med denna omställning. Jag delar inte hennes uppfattning.

Priserna på bensin och diesel kommer att öka allmer eftersom tillgången minskar. Varje energislag kommer i framtiden även att få bära mer av sina miljökostnader vilket inte kommer att göra de fossila bränslena billigare. En övergång till bränslesnåla bilar och förnybara och miljövänliga bränslen är därför ekonomiskt i ett längre perspektiv. Allra mest tjänar man på att inte använda bil när det finns alternativ.

Genom att satsa på att förbättra kollektivtrafiken i Stockholm ges invånarna ännu bättre möjligheter att resa miljövänligare och billigare. Färre bilar i staden ger även många andra fördelar som t ex bättre miljö och minskat behov av trafikytor som istället kan användas till annat.

Vem har råd att elda med olja nuförtiden? Att byta olja til fjärrvärme eller annan miljövänligare uppvärmning räknar man lätt hem.

Energieffektiviseringar i gamla fastighetsbestånd är även de i de flesta fall lönsamma och pontentialen överstiger många gånger 25 procent.

Miljöpartiets, vänsterpartiets och socialdemokraternas mål är möjligt att uppnå. Hamilton redogör själv för några åtgärder att nå dem.

Att minska energiförbrukningen, gå från att använda ändlig resurser till förnybara och effektivisera transportsystemen är något alla i längden tjänar på.

Vad kommer det i framtiden att kosta att inte begränsa vår klimatpåverkan? Menar Hamilton att vi har råd att låta bli?

torsdag 5 november 2009

Satsa på friskfaktorer

Posten har haft stora problem med sjukskrivningar. De satsade därför mycket på och lyckades väl med att hjälpa de sjuka tillbaka till arbetet.

Men antalet sjukskrivningar minskade inte. Tillströmningen fortsatte i samma takt.

Efter att Svenska Dagbladet i en artikel avslöjat att Posten var mest sjukt av alla statliga bolag angrepp posten problemet på ett annat sätt.

Istället för att enbart fokuser på att få de redan sjuka friska började de fråga sig vad som håller personal frisk.

Riktig mat och träning, kom man fram till. I postyrket rör man sig mycket men ofta ganska ensidigt och matkulturen i ett stressigt arbete var det lite si och så med.

Posten frågade sig om man som arbetsgivare verkligen ska lägga sig i de anställdas mat och motionsvanor. Svaret blev ja, men inte med ett uppifrån perspektiv.

Posten efterlyste hälsoinspiratörer ute i landet. Fler än 800 nappade på frågan och fick en tvådagars utbildning och regelbunden uppföljning. Inspiratörerna fick själva bestämma hur inspirationen skulle föras vidare.

Satsningen kostade 100 miljoner kronor och har sparat 350 miljoner kronor i minskade sjukskrivningskostnader.

Detta är bara ett exempel på företag som arbetar med friskfaktorer och där både de enskilda och arbetsgivaren blir vinnare.

onsdag 4 november 2009

Kvalitetsarbete, hälsofrämjande arbete miljöpartiets melodi

Idag hanterade landstingsstyrelsen i Örebro län landsting frågan om verksamhetsplan och budget för nästa år.

Socialdemokraterna och vänsterpartiet la ett förslag tillsammans, liksom Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Miljöpartiet har hittills valt att lägga ett eget förslag till verksamhetsplan och budget och gjorde det även inför år 2010.

Vårt budgetförslag har ett tydligt fokus på kvalitetsutveckling, det hälsofrämjande perspektivet och den förebyggande vården. Miljöpartiet vill öka det sjukdomsförbyggande arbetet och andelen bassjukvård nära medborgarna i Örebro län.

Genom att öka anslagen till primärvården och psykiatrin med 10 miljoner och ge sjukhusen i Karlskoga och Lindesberg ytterliggare 2 miljoner var ökar tillgängligheten till den vård de flesta av oss behöver.

Miljöpartiet avsätter även 3 miljoner extra för ökade folkhälsoinsatser.

Landstinget kommer aldrig att hinna ikapp den ökande efterfrågan av vård om man inte lyckas möta behoven i tid och börjar arbeta mer folkhälsofrämjande.

Utöver ramförstärkningarna föreslår vi också att landstinget ska satsa 10 miljoner extra under två år på att förbättra mottagandet av patienter.

Även patientsäkerhets- och kvalitetsarbete inom sjukhusvården, psykiatrin och primärvården behöver mer resurser.

Genom att satsa på kvalitetsarbete får medborgarna bättre vård och effektiviseringar ger mer resurser för att möta nya behov.

Vi vill även öka ambitionerna i landstingets miljöarbete.

Hur miljön mår har direkt påverkan på människors hälsa. Självfallet måste all offentlig verksamhet bedrivas så miljövänligt som möjligt och man ska definitiv inte skattesubventionera verksamheter som går tvärs emot miljömålen. Här finns det fortfarande mycket att göra i landstinget.

Miljöpartiet är fortfarande ensamt parti om att prioritera bättre kollektivtrafik framför bidrag till flygplatsen.