tisdag 30 mars 2010

Äntligen - Läkarutbildning till Örebro

Idag har vi fått det besked vi väntat på så länge!

Högskoleverket har beslutat att godkänna Örebro universitets ansökan om att få examinera läkare.

Nu måste staten även skjuta ekonomiska resurser för att göra det möjligt att bedriva läkarutbildning i Örebro.

Det råder en stor brist på läkare inom vissa områden. Jag hoppas att en läkarutbildning i Örebro kan råda bot på denna brist och får en tydlig inriktning på nutidens ohälsa där helhetssynen på människan och hälsofrämjande arbete står i fokus.

Läs bedömmargruppens yttrande.

måndag 29 mars 2010

Rovdrift och klimatförändringar hotar Arktis

Företrädare för fem länder träffas idag för att diskutera vem som har rätt till nordpolen.

Isen i Arktis krymper. Minskningstakten är för närvarande drygt sju procent per decennium. Genom den globala uppvärmningen kommer minskningstakten öka.

Under de smältande ismassorna ryms enorma naturtillgångar. Med ny teknik kan man även komma åt dessa under befintlig is.

Miljöpartiet vill skydda nordpolen genom ett internationellt fördrag.

Då inga länder än så länge lyckats exploatera Arktis borde man kunna komma överens om att lämna det orört. Nordpolen tillhör inte några enstaka länder utan alla.

Läs mer:

SVT om issmältningen på nordpolen
Folkpartiet om Arktis

fredag 26 mars 2010

Fler än jag som är tillväxtkritiker

Debattartikel i Aftonbladet av Anders Schröder, ledamot i Grön Ungdoms förbundsstyrelse.

onsdag 24 mars 2010

Valets viktigaste frågor

I en väljarundersökning gjord av SIFO har 1 000 personer fått möjlighet att svara på vilka frågor eller områden som är viktigast i valet.

Sysselsättning, Sjukvård och äldrevård, utbildning och miljö hamnar i topp.

Miljöpartiet har en politik för alla dessa områden.

Jag tycker det är viktigt att också ha en politik för de människor som troligen inte blir uppringda av eller svarar på SIFOs frågor.

måndag 22 mars 2010

Alla har rätt till sjukvård

Jag gläds över USA:s beslut om att införa en allmän sjukvårdsförsäkring.

Idag står upp till 32 miljoner amerikaner utan hälsoförsäkringsskydd. Med den nya lagstiftningen kommer de på sikt att tillförsäkras vård.

Läs mer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio - Ekot.

lördag 20 mars 2010

Stärk djurens rättigheter

- Vi får inte förvandla får till grisar, säger Marit Paulsen, folkpartistisk EU-parlamentariker i Svenska Dagbladet idag.

Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) tycker inte att det är något problem med att lamm hålls inne hela sitt liv innan slakt. Frågan om skonsam slakt är viktigare, menar Erlandsson.

Ett tiotal fåruppfödare har börjat hormonbehandla får för att de ska komma i brunst andra tider på året än normalt.

Befruktade ägg sätts in i tackor med titthålskirurgi och nya raser avlas fram för att bli bättre köttleverantörer.

Får- och lammuppfödningen blir alltmer industriell. Uppfödarna som går i denna riktning uppfattar djurhållningen som mer "human". Att låta fåren gå utomhus och leva så nära sitt naturliga levnadssätt som möjligt är farligt för dem.

Allt för att vi ska kunna äta färskt lammkött året runt.

Det behövs uppenbarligen en skärpning av djurskyddslagstiftningen. Djur ska inte behandlas som någon industrivara som endast har sitt värde som mat på påskbordet!

torsdag 18 mars 2010

Låt vår bästa jordbruksmark bli ett Riksintresse

Vår jordbruksmark är grunden för all livsmedelsproduktion. Utan åkrar att odla på eller betesmark att släppa betesdjuren på finns inga möjligheter att producera mat.

För att kunna ställa om till ett hållbart samhälle behöver vi ta mer åkermark anspråk. Åkermarken behövs inte bara för att kunna odla ekologiskt och kretsloppsanpassat. Den behövs även för att odla energigrödor och minska vårt oljeberoende och utgör även en resurs för behandling av avfall.

Samtidigt som behovet av vår åkermarken som naturresurs ökar, ökar dessvärre också exploateringen för bebyggelse och vägutbyggnad.

Ingen tar idag ett helhetsansvar Sveriges jordbruksmark. För att säkerställa en god tillgång till åkermark måste staten ta ett större ansvar och skydda den bästa åkermarken genom att ange den som ett riksintresse.

onsdag 17 mars 2010

Öka möjligheterna till vidareutbildning för arbetslösa

Vad ska man göra under tiden man söker arbete? Det stöd som allmänt ges idag får mycket kritik. Tidigare hade vi i Sverige en väl utbyggd arbetsmarknadsutbildning.

Även den fick kritik men jag undrar om det är ett tillräckligt skäl för att gå från 100 000 arbetsmarknadsutbildningsplatser på 1990-talet till dagens knappt 6 000 platser.

Vi vet att det råder brist på arbetskraft inom flera yrkeskategorier. En stor del av de som idag är arbetslösa skulle säkerligen med rätt stöd kunna skaffa sig den kompetens som efterfrågas.

Jag tycker det är dags att låta de som är arbetslösa att verkligen få chansen och stödet att öka sin kompetens och sina möjligheter att få ett arbete.

Läs Dagens Industris artikel idag om arbetsmarknadsutbildning.

tisdag 16 mars 2010

Stora möjligheter att spara energi i bostadssektorn

Sverige kan klara EUs krav på 20 procents energibesparing i bostadssektorn till år 2020 om miljonprogramområdena renoveras klimatsmart.

Bostäder står för drygt en tredjedel av Sveriges energiförbrukning, merparten går till uppvärmning.

Det finns 1,5 miljoner lägenheter som måste upprustas de närmsta åren. Vid renovering av 300 lägenheter i Brogården - Alingsåshem har man lyckats minska energiförbrukningen för uppvärmning med nästan 80 procent.

Tyskland, Frankrike och Danmark har valt att lagstifta om att både nybyggen och renoverade fastigheter ska bli nollenergihus framöver. Det är framsynt.

Sverige borde följa efter!

Läs mer:
Sveriges Radio P1 - Vetenskapsradion om Sveriges möjligheter att klara EUs energieffektiviseringskrav.

Länk till Alingsåshem och Brogårdens ombyggnad.

måndag 15 mars 2010

Låt inte arbetslösa hamna mellan stolarna

Mängder av arbetslösa slussas mellan olika myndigheter utan att någon kan ta ansvar för helheten - Det borde gå att ordna en gemensam ingång.

Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med ett trettiotal kommuner uppvaktat regeringen i frågan för att göra samarbete mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan möjligt för att hjälpa de som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden.

En gemensam ingång skulle göra det möjligt att låta individens behov stå i fokus utan att begränsas av enskilda myndigheters regelverk.

Läs mer på Sveriges Kommuner och Landstings hemsidor.

söndag 14 mars 2010

Ta hänsyn till barns bästa vid asylprövning

Låt ensamkommande flyktingbarn få sin asylansökan prövad i Sverige även om de passerat ett annat EU-land på väg hit.

Dublinkonventionen som reglerar vilket land som har ansvar för prövningen ger oss den möjligheten.

Istället för att skicka barn, som redan varit med om mer än vad de ska behöva, fram och tillbaka i Europa kan de få en rättssäker asylprövning här.

För mig är det en fråga om solidaritet!

Läs mer på svd.se/brannpunkt.

onsdag 10 mars 2010

Friskolereformen gynnar några men missgynnar fler

Nu börjar forskningsrapporterna komma som pekar på det många oroats över - Friskolereformen har lett till ökad segregation och sämre resultat i skolan på nationell nivå.

Alliansen menade i valrörelsen 2006 att deras utbildningspolitik skulle skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever oavsett skola. Friskolereformen skulle minska segregationen men det blev tvärtom.

Om detta kan man läsa i en rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola från Skolverket som publicerades i höstas.

I miljöpartiet har diskussionerna om friskolornas förutsättningar varit mycket levande och även vid kongresserna en återkommande fråga. Det har varit mycket jämnt mellan den grupp som vill ha en ökad reglering och dem som tycker att det är bra som det är.

Om vi vill ge alla elever likvärdiga förutsättningar i skolan och arbeta för minskad segregation är det dock min uppfattning att vi inte längre kan fortsätta på den inslagna vägen.

Läs mer på webbupplagan av nyhetstidningen Riksdag & Departement.

fredag 5 mars 2010

Sveriges kycklingproducenter undanhåller fakta

Svenska lantmännen kallar kycklingen klimatsmart i en nyligen gjord annonskampanj.

Lantmännen berömmer sig själva för att aktivt arbeta med hållbar utveckling och för att ta ett helhetsansvar för hela kedjan inom livsmedelsproduktion. De kallar sig för Sveriges första livsmedelsföretag med klimatdeklarerade produkter.

På sin hemsida skriver Lantmännen:

Klimatdeklarerade produkter bygger på internationellt beprövade och vetenskapligt säkrade metoder. De ger ett helhetsperspektiv av organisationers och produkters klimatpåverkan. Informationen i en klimatdeklaration kan användas för att göra trovärdiga jämförelser inom samma produktområden.

Kycklingens foder utgörs till stor del av importerad soja odlad på mark där det tidigare vuxit regnskog. Det ökande antalet sojaodlingar leder till skövling av regnskog vilket i sin tur leder till stora utsläpp av växthusgaser.

Lantmännen väljer medvetet att att undanhålla denna information och har heller inte tagit med dessa utsläpp i sina jämförande beräkningar.

Finns det klimatsmarta kycklingar? Ge mig hela sanningen så att jag har möjlighet att göra medvetna val som konsument.

Jag vill se kyckling uppfödd på ett klimatneutralt och ekologiskt hållbart sätt. Först då kan man tala om kyckling som ett klimatsmart alternativ.

Läs mer:
Sveriges Radios Ekos inslag om Sv lantmännen och kycklingkött.
Lantmännen om klimatdeklarerad mat.
LRF om klimatsmart mat.

onsdag 3 mars 2010

Vi behöver minska vår köttkonsumtion

I Sverige äter vi ca 85 kg kött per person och år.

Jag tillhör inte en storkonsument. Ju mer kunskap om köttproduktionens förutsättningar och konsekvenser jag får desto svårare får jag att njuta av söndagssteken.

Köttkonsumtionen i Sverige och världen ökar. Utvecklingen borde gå åt andra hållet. Det finns flera argument för detta. FN:s klimatpanel pekar ut köttindustrin som en av världens största miljöbovar.

Köttkonsumtionen bidrar till växthuseffekten
Om man räknar med varje steg i produktion, bearbetning och marknadsdistribution så står boskapssektorn för knappt 20 procent människans utsläpp av växthusgaser.

Köttkonsumtionen tränger undan annan livsmedelsprodution
Det krävs väldigt mycket jordbruksmark för att producera kött. Ungefär 70 procent av jordklotets jordbruksmark används idag för köttproduktion.

Köttkonsumtionen bidrar till miljöförstöring
Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner har i samarbete med Swedwatch visat på allvarliga miljöproblem bakom de sojabönor som föder kött- och mjölkdjur i Sverige.

Hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel,förbjudna i Europa, förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna i latinamerika. Det är inte troligt att denna problematik är unik.

Köttkonsumention skapar resursproblem
Vår köttkonsumtion handlar inte bara om klimat- och miljöpåverkan. Vi måste också ställa oss frågan om hur jordbruksmarken bäst.

Att föda upp djur kräver mer energi än att odla spannmål, grönsaker eller frukt. Det krävs mycket mer jordbruksmark för att mätta människor med kött än med vegetabilier.

Köttkonsumtion ett rättviseproblem
Konsumtionen av kött är mycket ojämt fördelad. I fattiga länder äter man bara 4-5 kg kött per person och år. Mest äter vi i den rikaste delen av världen. Sveriges konsumtion är i nivå med genomsnittet i Europa. USA ligger högst med 124 kg.

Utifrån jordens ökande befolkning och av rättviseskäl är det inte långsiktigt hållbart med en fortsatt hög köttkonsumtion.

Läs mer på Aftonbladet.
Länk till rapporten om kött och sojaimport från Brasilien.
Svenska Naturskyddsföreningens rapport om kött och klimat.