Värna integriteten i ny lag om kameraövervakning

Sedan 1998 finns det en lag om allmän kameraövervakning i Sverige som tillsammans med personuppgiftslagen (PUL) reglerar under vilka förusättningar man får använda övervakningskamror.

Regeringen tillsatte för två år sedan en utredning för att se över lagen om allmän kameraövervakning.

Uppdraget var att kartlägga tillämpningen av lagen, överväga om det finns skäl att utöka tillståndsplikten och möjligheterna att använda övervakning i brottsförebyggande syfte. I uppdraget låg också att överväga om det finns behov att stärka skyddet för den personliga integriteten.

Nu är utredningen klar och dess huvudförslag är att:

- alla bestämmelser ska samlas i en lag
- tillstånd ska fortsatt krävas för övervakning av platser dit allmänheten har tillträde
- tillstånd inte inte ska krävas för andra platser om de som övervakas samtycker eller att övervakningen krävs för att förebygga brott eller förhindra olyckor
- rätt till skadestånd införs i lagen för den som lider skada av otillåten behandling

SKL - Sveriges Kommuner och Landsting ska om en månad yttra sig över utredningens förslag. I ett utkast till yttrande ställer sig SKL positiv till förslagen. Även jag ser fördelar med några av utredningens förslag men de skapar också en stor oro hos mig över vart vårt samhälle är på väg.

Krav på ökad övervakning motiveras allt oftare av behovet av att förebygga brott. I SKL:s föreslagna yttrande förespråkar man att även upprätthållande av ordning, t ex på skolor, ska vara ett berättigat ändamål för kameraövervakning.

Övervakning och ännu mer övervakning löser inte orsakerna till brott eller bristande ordning. Utredning påpekar själv att det inte går att dra några entydiga slutsatser att kameraövervakning generellt minskar brottslighet.

Jag anser att man i första hand måste vidta andra åtgärder än att montera övervakningskameror för att komma tillrätta med brottslighet i samhället och ordningsproblem i skolan.