Samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom de 16 miljökvalitetsmålen som innebär att vi ska lösa de största miljöproblemen inom en generation. Det är en nödvändig målsättning och ett stort framsteg i miljöarbetet. Ju närmare det utsatta målåret 2020 vi kommer desto svårare tycks det dock bli att nå målen.
För drygt ett år sedan lämnade Miljömålsrådet, efter ett omfattande och gediget utredningarbete, en rapport med rubriken "Nu är det bråttom". Den visade att det krävs kraftigt ökade insatser för att nå målen men gav också flera konkreta förslag till åtgärder och styrmedel inom alla politikområden för att stärka arbetet.
Rapporten uppskattades inte av regeringen som istället för att använda den som ett underlag för en miljöproposition tillsatte en utredning om miljömålssystemet. Regeringens uppfattning var tydligen att miljöarbetet kunde vänta. Miljömålsrådets dåvarande ordförande var djupt kritisk till detta och menade att Sverige förlorar tempot i miljöarbetet och att systematiken i miljöarbetet bryts sönder.
Nu har regeringens utredning kommit fram till att Miljömålsrådet inte behövs. Istället föreslås en parlamentarisk beredning som ska jobba på uppdrag av regeringen. Miljömålsrådet som ett oberoende organ med syfte att ansvara för utvärderinen av miljömålsarbetet och rapportera utvecklingen av målen skrotas.
Utredningen har också kommit fram till att man istället för att öka insatserna att nå målen med en liten krumbukt enkelt kan lösa problemet med den bristande måluppfyllelsen genom att flytta fram målsnöret. Naturens långsamma återhämtningsförmåga anges som ett skäl till att skjuta upp målåret. Det är dock bara sant för ett fåtal av miljömålen, flera kan nås till år 2020 om tillräckliga åtgärder sätts in.
Förslaget om att förlängna tiden för att nå målen är en allvarlig ambitionssänkning. Istället för att flytta på målsnöret måste man fokusera på vilka ytterligare åtgärder som måste till för att lösa de miljöproblem vi skapat.
Miljöpartiets, S och V:s ledamöter i utredningen reserverade sig mot utredningens förslag. När SKL - Sveriges Kommuner och Landsting yttrade sig över utredningen gjorde vi detsamma men oroväckande nog ville de socialdemokratiska företrädarna inte stödja sitt partis och vår gemensamma hållning till utredningen.
Arbetet med målen måste självklart utgå från vad naturen tål och utifrån bästa vetenskapliga forskning. Att avskaffa rådets oberoende uppdrag riskerar att leda till att andra faktorer kommer att styra miljömålsarbetet.
Miljömålsrådet utgör en bra plattform och Miljöpartiet menar att det fortsatt ska ha en samordnande funktion och uppdrag att utforma förslag till åtgärder. En parlamentarisk beredning riskerar att begränsa arbetet till vad som är opinionsmässigt fördelaktigt snarare än vad som behövs för miljön!
söndag 22 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar