tisdag 21 juli 2009

Klart att vi ska ha kilometerskatt

Lastbilstrafiken ökar och ökar och med den koldioxidutsläppen, andra miljöfarliga avgaser, olyckor, bullerproblem och vägslitage.

Ett skäl till att den tunga trafiken växer är att den är subventionerad.
De skatter som tas ut av lastbilarna idag räcker inte för att betala de kostnader trafiken orsakar.

Genom att införa en kilometerskatt för tung lastbilstrafik sulle vi kunna styra över en stor del av godstransporterna (inte alla) till järnväg, effektivisera de kvarvarande och genom en annan samhällsstruktur minska behovet av transporter.

En sådan skatt skulle gynna den lokala produktionen och handeln. När det blir ekonomiskt mer fördelaktigt att hålla transporter nere ökar förutsättningarna för lokala entreprenörer, företagare och medborgare att mötas på hemmaplan.

Den svenska åkerinäringen skulle konkurrera mer jämställt med utländska fordon som idag, helt lagligt, kan köra genom Sverige nästan helt skattefritt.

Det är tråkigt att den borgerliga regeringen inte tar miljöfrågorna på allvar och driver kilometerskattsfrågan nu när man innehar ordförandeskapet i EU. Infrastrukturminister Åsa Torstensson argument för att låta bli håller inte. Det finns det flera utredningar som visar.

Alternativ till tunga vägstransporterna kommer när de får bära sina egna kostnader.

3 kommentarer:

  1. Under de senaste 300 åren har två penningsystem kämpat om herraväldet i världen. Privata pengar, skapade av banker, har tävlat med offentliga pengar, skapade av staten, ända sedan guldsmederna tilläts prägla mynt i Europa på 1600-talet och därmed bemäktigade sig vad som fram till dess var den suveräna rätten hos kungen eller drottningen.
    Under 1700-talet grundade Amschel Rothschild, en tysk bankir, det som skulle komma att bli den mäktigaste familjeägda bankdynastin i världen.
    Han sa 1791: "Låt mig ge ut och kontrollera en nations pengar och jag bryr mig inte vem som skriver lagarna." Hans fem söner skickades till de mest betydelsefulla städerna i Europa - London, Paris, Wien, Berlin och Neapel - med uppdraget att upprätta ett banksystem som skulle ligga utanför statlig kontroll. Nationernas ekonomiska och politiska system skulle kontrolleras, inte av medborgarna, utan av bankirer, till förmån för bankirerna.
    Sverige utmärker sig genom att ha upprättat den första privata centralbanken, Riksbanken, vilket hjälpte till att lägga grundvalen för den globala centralbanksystemet. Sveriges Riksbank grundades 1668. Därav uppkom skattesystemets grundande funktion och skuldnät!

    Snabbgående magnetslädar för lastbilar vid långa stäckor längs E4/E20/E6 osv. med hjälp av befintlig och utbyggnation av järnvägen, skulle värna om miljön och trafikfaror.

    SvaraRadera
  2. Jag håller med dig om bakgrundsanalysen.

    Idag betalar spårbunden godstrafiken avgifter till banverket för att få nyttja spåren, men det kostar vägbunden godstrafik ingenting att nyttja vägarna. Det är orättvist och leder till snedvriden konkurrens.

    Sen hur lösningen ska vara praktiskt låter jag vara osagt. Vägtullar för yrkestrafik eller "svart låda" eller något annat. Bara nåt görs!

    SvaraRadera
  3. Kul Jonas, jag sitter och snickrar på en artikel i samma anda. Jag tycker att det system som används i Schweiz där man kopplar avgiften till miljöklassning och tonkilometer är bra. Tyskland kan också studeras./Jan Berge

    SvaraRadera