Öka möjligheterna till vidareutbildning för arbetslösa

Vad ska man göra under tiden man söker arbete? Det stöd som allmänt ges idag får mycket kritik. Tidigare hade vi i Sverige en väl utbyggd arbetsmarknadsutbildning.

Även den fick kritik men jag undrar om det är ett tillräckligt skäl för att gå från 100 000 arbetsmarknadsutbildningsplatser på 1990-talet till dagens knappt 6 000 platser.

Vi vet att det råder brist på arbetskraft inom flera yrkeskategorier. En stor del av de som idag är arbetslösa skulle säkerligen med rätt stöd kunna skaffa sig den kompetens som efterfrågas.

Jag tycker det är dags att låta de som är arbetslösa att verkligen få chansen och stödet att öka sin kompetens och sina möjligheter att få ett arbete.

Läs Dagens Industris artikel idag om arbetsmarknadsutbildning.

Stora möjligheter att spara energi i bostadssektorn

Sverige kan klara EUs krav på 20 procents energibesparing i bostadssektorn till år 2020 om miljonprogramområdena renoveras klimatsmart.

Bostäder står för drygt en tredjedel av Sveriges energiförbrukning, merparten går till uppvärmning.

Det finns 1,5 miljoner lägenheter som måste upprustas de närmsta åren. Vid renovering av 300 lägenheter i Brogården - Alingsåshem har man lyckats minska energiförbrukningen för uppvärmning med nästan 80 procent.

Tyskland, Frankrike och Danmark har valt att lagstifta om att både nybyggen och renoverade fastigheter ska bli nollenergihus framöver. Det är framsynt.

Sverige borde följa efter!

Läs mer:
Sveriges Radio P1 - Vetenskapsradion om Sveriges möjligheter att klara EUs energieffektiviseringskrav.

Länk till Alingsåshem och Brogårdens ombyggnad.

Låt inte arbetslösa hamna mellan stolarna

Mängder av arbetslösa slussas mellan olika myndigheter utan att någon kan ta ansvar för helheten - Det borde gå att ordna en gemensam ingång.

Sveriges Kommuner och Landsting har tillsammans med ett trettiotal kommuner uppvaktat regeringen i frågan för att göra samarbete mellan kommuner, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan möjligt för att hjälpa de som har svårast att få in en fot på arbetsmarknaden.

En gemensam ingång skulle göra det möjligt att låta individens behov stå i fokus utan att begränsas av enskilda myndigheters regelverk.

Läs mer på Sveriges Kommuner och Landstings hemsidor.

Ta hänsyn till barns bästa vid asylprövning

Låt ensamkommande flyktingbarn få sin asylansökan prövad i Sverige även om de passerat ett annat EU-land på väg hit.

Dublinkonventionen som reglerar vilket land som har ansvar för prövningen ger oss den möjligheten.

Istället för att skicka barn, som redan varit med om mer än vad de ska behöva, fram och tillbaka i Europa kan de få en rättssäker asylprövning här.

För mig är det en fråga om solidaritet!

Läs mer på svd.se/brannpunkt.

Friskolereformen gynnar några men missgynnar fler

Nu börjar forskningsrapporterna komma som pekar på det många oroats över - Friskolereformen har lett till ökad segregation och sämre resultat i skolan på nationell nivå.

Alliansen menade i valrörelsen 2006 att deras utbildningspolitik skulle skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever oavsett skola. Friskolereformen skulle minska segregationen men det blev tvärtom.

Om detta kan man läsa i en rapport Vad påverkar resultaten i svensk grundskola från Skolverket som publicerades i höstas.

I miljöpartiet har diskussionerna om friskolornas förutsättningar varit mycket levande och även vid kongresserna en återkommande fråga. Det har varit mycket jämnt mellan den grupp som vill ha en ökad reglering och dem som tycker att det är bra som det är.

Om vi vill ge alla elever likvärdiga förutsättningar i skolan och arbeta för minskad segregation är det dock min uppfattning att vi inte längre kan fortsätta på den inslagna vägen.

Läs mer på webbupplagan av nyhetstidningen Riksdag & Departement.

Sveriges kycklingproducenter undanhåller fakta

Svenska lantmännen kallar kycklingen klimatsmart i en nyligen gjord annonskampanj.

Lantmännen berömmer sig själva för att aktivt arbeta med hållbar utveckling och för att ta ett helhetsansvar för hela kedjan inom livsmedelsproduktion. De kallar sig för Sveriges första livsmedelsföretag med klimatdeklarerade produkter.

På sin hemsida skriver Lantmännen:

Klimatdeklarerade produkter bygger på internationellt beprövade och vetenskapligt säkrade metoder. De ger ett helhetsperspektiv av organisationers och produkters klimatpåverkan. Informationen i en klimatdeklaration kan användas för att göra trovärdiga jämförelser inom samma produktområden.

Kycklingens foder utgörs till stor del av importerad soja odlad på mark där det tidigare vuxit regnskog. Det ökande antalet sojaodlingar leder till skövling av regnskog vilket i sin tur leder till stora utsläpp av växthusgaser.

Lantmännen väljer medvetet att att undanhålla denna information och har heller inte tagit med dessa utsläpp i sina jämförande beräkningar.

Finns det klimatsmarta kycklingar? Ge mig hela sanningen så att jag har möjlighet att göra medvetna val som konsument.

Jag vill se kyckling uppfödd på ett klimatneutralt och ekologiskt hållbart sätt. Först då kan man tala om kyckling som ett klimatsmart alternativ.

Läs mer:
Sveriges Radios Ekos inslag om Sv lantmännen och kycklingkött.
Lantmännen om klimatdeklarerad mat.
LRF om klimatsmart mat.

Vi behöver minska vår köttkonsumtion

I Sverige äter vi ca 85 kg kött per person och år.

Jag tillhör inte en storkonsument. Ju mer kunskap om köttproduktionens förutsättningar och konsekvenser jag får desto svårare får jag att njuta av söndagssteken.

Köttkonsumtionen i Sverige och världen ökar. Utvecklingen borde gå åt andra hållet. Det finns flera argument för detta. FN:s klimatpanel pekar ut köttindustrin som en av världens största miljöbovar.

Köttkonsumtionen bidrar till växthuseffekten
Om man räknar med varje steg i produktion, bearbetning och marknadsdistribution så står boskapssektorn för knappt 20 procent människans utsläpp av växthusgaser.

Köttkonsumtionen tränger undan annan livsmedelsprodution
Det krävs väldigt mycket jordbruksmark för att producera kött. Ungefär 70 procent av jordklotets jordbruksmark används idag för köttproduktion.

Köttkonsumtionen bidrar till miljöförstöring
Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner har i samarbete med Swedwatch visat på allvarliga miljöproblem bakom de sojabönor som föder kött- och mjölkdjur i Sverige.

Hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel,förbjudna i Europa, förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna i latinamerika. Det är inte troligt att denna problematik är unik.

Köttkonsumention skapar resursproblem
Vår köttkonsumtion handlar inte bara om klimat- och miljöpåverkan. Vi måste också ställa oss frågan om hur jordbruksmarken bäst.

Att föda upp djur kräver mer energi än att odla spannmål, grönsaker eller frukt. Det krävs mycket mer jordbruksmark för att mätta människor med kött än med vegetabilier.

Köttkonsumtion ett rättviseproblem
Konsumtionen av kött är mycket ojämt fördelad. I fattiga länder äter man bara 4-5 kg kött per person och år. Mest äter vi i den rikaste delen av världen. Sveriges konsumtion är i nivå med genomsnittet i Europa. USA ligger högst med 124 kg.

Utifrån jordens ökande befolkning och av rättviseskäl är det inte långsiktigt hållbart med en fortsatt hög köttkonsumtion.

Läs mer på Aftonbladet.
Länk till rapporten om kött och sojaimport från Brasilien.
Svenska Naturskyddsföreningens rapport om kött och klimat.