Sveriges kycklingproducenter undanhåller fakta

Svenska lantmännen kallar kycklingen klimatsmart i en nyligen gjord annonskampanj.

Lantmännen berömmer sig själva för att aktivt arbeta med hållbar utveckling och för att ta ett helhetsansvar för hela kedjan inom livsmedelsproduktion. De kallar sig för Sveriges första livsmedelsföretag med klimatdeklarerade produkter.

På sin hemsida skriver Lantmännen:

Klimatdeklarerade produkter bygger på internationellt beprövade och vetenskapligt säkrade metoder. De ger ett helhetsperspektiv av organisationers och produkters klimatpåverkan. Informationen i en klimatdeklaration kan användas för att göra trovärdiga jämförelser inom samma produktområden.

Kycklingens foder utgörs till stor del av importerad soja odlad på mark där det tidigare vuxit regnskog. Det ökande antalet sojaodlingar leder till skövling av regnskog vilket i sin tur leder till stora utsläpp av växthusgaser.

Lantmännen väljer medvetet att att undanhålla denna information och har heller inte tagit med dessa utsläpp i sina jämförande beräkningar.

Finns det klimatsmarta kycklingar? Ge mig hela sanningen så att jag har möjlighet att göra medvetna val som konsument.

Jag vill se kyckling uppfödd på ett klimatneutralt och ekologiskt hållbart sätt. Först då kan man tala om kyckling som ett klimatsmart alternativ.

Läs mer:
Sveriges Radios Ekos inslag om Sv lantmännen och kycklingkött.
Lantmännen om klimatdeklarerad mat.
LRF om klimatsmart mat.

Vi behöver minska vår köttkonsumtion

I Sverige äter vi ca 85 kg kött per person och år.

Jag tillhör inte en storkonsument. Ju mer kunskap om köttproduktionens förutsättningar och konsekvenser jag får desto svårare får jag att njuta av söndagssteken.

Köttkonsumtionen i Sverige och världen ökar. Utvecklingen borde gå åt andra hållet. Det finns flera argument för detta. FN:s klimatpanel pekar ut köttindustrin som en av världens största miljöbovar.

Köttkonsumtionen bidrar till växthuseffekten
Om man räknar med varje steg i produktion, bearbetning och marknadsdistribution så står boskapssektorn för knappt 20 procent människans utsläpp av växthusgaser.

Köttkonsumtionen tränger undan annan livsmedelsprodution
Det krävs väldigt mycket jordbruksmark för att producera kött. Ungefär 70 procent av jordklotets jordbruksmark används idag för köttproduktion.

Köttkonsumtionen bidrar till miljöförstöring
Latinamerikagrupperna och Miljöförbundet Jordens Vänner har i samarbete med Swedwatch visat på allvarliga miljöproblem bakom de sojabönor som föder kött- och mjölkdjur i Sverige.

Hälso- och miljöfarliga bekämpningsmedel,förbjudna i Europa, förstör vattendrag och ökar fallen av cancer och förgiftning hos plantagearbetarna i latinamerika. Det är inte troligt att denna problematik är unik.

Köttkonsumention skapar resursproblem
Vår köttkonsumtion handlar inte bara om klimat- och miljöpåverkan. Vi måste också ställa oss frågan om hur jordbruksmarken bäst.

Att föda upp djur kräver mer energi än att odla spannmål, grönsaker eller frukt. Det krävs mycket mer jordbruksmark för att mätta människor med kött än med vegetabilier.

Köttkonsumtion ett rättviseproblem
Konsumtionen av kött är mycket ojämt fördelad. I fattiga länder äter man bara 4-5 kg kött per person och år. Mest äter vi i den rikaste delen av världen. Sveriges konsumtion är i nivå med genomsnittet i Europa. USA ligger högst med 124 kg.

Utifrån jordens ökande befolkning och av rättviseskäl är det inte långsiktigt hållbart med en fortsatt hög köttkonsumtion.

Läs mer på Aftonbladet.
Länk till rapporten om kött och sojaimport från Brasilien.
Svenska Naturskyddsföreningens rapport om kött och klimat.