1 500 000 grisar kastreras årligen utan bedövning i Sverige.
Kött från okastrerade hangrisar utsöndrar en frän doft, så kallad galtlukt. Den vill de som äter fläsk slippa ifrån och därför kastreras hangrisar innan de blivit sju dagar gamla.
Det finns inget krav på att grisarna ska få bedövning innan det smärtsamma ingreppet görs.
År 2001 deklarerade Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Holland att obedövad kastrering ska förbjudas så fort som möjligt.
Jordbruksministern knorrar och stretar emot och vill inte inför lagstiftning. Uselt!
Skälet är att jordbruksministern inte tror att konsumenterna är beredda att betala för obligatorisk bedövning. Om bedövningen skulle ges av vetrinär skulle det kosta ca 24 kr per gris (priset på en slaktgris ligger runt 1700 kr).
Tänk så billig vår moral skulle vara om jordbruksministern hade rätt!
fredag 25 december 2009
torsdag 10 december 2009
Vi måste hjälpa ensamkommande flyktingbarn
Situationen för ensamkommande flyktingbarnen i Svergie är i dag är oacceptabel och ohållbar. Barn som kommer utan föräldrar är i en utsatt situation som kräver speciell omtanke. De åtgärder som Migrationsverket och regeringen gjort har inte varit tillräckliga.
I Örebro kommun, där jag bor, finns det gädjande nog en bred politisk enighet kring flyktingmottagningen. För två år sedan startades Pionjären som en projektverksamhet och i januari blir det en permanent verksamhet med plats för 22 barn och unga.
Så ser dock inte ut överallt. Om kommunsverige inte på eget initiativ öppnar upp för att ta emot flyktingbarn behövs en lagstiftning som gör att en kommun inte kan neka att hjälpa till.
I Örebro kommun, där jag bor, finns det gädjande nog en bred politisk enighet kring flyktingmottagningen. För två år sedan startades Pionjären som en projektverksamhet och i januari blir det en permanent verksamhet med plats för 22 barn och unga.
Så ser dock inte ut överallt. Om kommunsverige inte på eget initiativ öppnar upp för att ta emot flyktingbarn behövs en lagstiftning som gör att en kommun inte kan neka att hjälpa till.
Vem ska betala för ett kärnkraftshaveri?
Det finns olika sätt att producera el och varje metod har sina kostnader och risker. Vem ska stå för kostnaderna vid en olycka?
Det är rimligt att varje anläggninginnehavare och priset på den producerade elen bär produktionskostnaderna och även kostnader för konsekvenserna vid en olycka.
Idag är spelregleran mellan olika produktionssätt ojämlika. Den som bygger eller driver kärnkraftverk har ett mycket begränsat ansvar för konsekvenserna av en kärnkraftsolycka.
Om man låter det fulla ekonomiska ansvaret av ett kärnkraftshaveri åvila anläggningsinnehavare blir, de redan fullt tillräckliga, skälen för att påbörja en avveckling ännu fler.
Det är rimligt att varje anläggninginnehavare och priset på den producerade elen bär produktionskostnaderna och även kostnader för konsekvenserna vid en olycka.
Idag är spelregleran mellan olika produktionssätt ojämlika. Den som bygger eller driver kärnkraftverk har ett mycket begränsat ansvar för konsekvenserna av en kärnkraftsolycka.
Om man låter det fulla ekonomiska ansvaret av ett kärnkraftshaveri åvila anläggningsinnehavare blir, de redan fullt tillräckliga, skälen för att påbörja en avveckling ännu fler.
onsdag 9 december 2009
Vansinnig sjukförsäkringspolitik
Människor som saknar arbetsförmåga ska inte tvingas ut på arbetsmarknaden. Människor som är sjukskrivna ska inte tvingas tillbaka till arbete. Det tycker jag är självklart!
Det tycks dock inte den borgerliga regeringen tycka som har infört/inför regler i sjukförsäkringen som t ex gör att svårt cancersjuka under behandling tvingas gå tillbaka till sitt arbete eller söka arbete, att människor med diagnosticerat utmattningssyndrom, sjuka av stress, ska utsättas för ytterligare stress.
Det behövs en förändring av sjukförsäkringssystemet. Varför inte ett nytt försäkringssystem där människor i behov av samhällets stöd får den hjälp de behöver oavsett om det beror på sjukdom eller arbetslöshet.
Det tycks dock inte den borgerliga regeringen tycka som har infört/inför regler i sjukförsäkringen som t ex gör att svårt cancersjuka under behandling tvingas gå tillbaka till sitt arbete eller söka arbete, att människor med diagnosticerat utmattningssyndrom, sjuka av stress, ska utsättas för ytterligare stress.
Det behövs en förändring av sjukförsäkringssystemet. Varför inte ett nytt försäkringssystem där människor i behov av samhällets stöd får den hjälp de behöver oavsett om det beror på sjukdom eller arbetslöshet.
måndag 30 november 2009
Vem har ansvaret för lekplatser?
Sveriges Radio Örebro har gjort ett reportage om farliga lekplatser. Ett angeläget ämne då det skadas omkring 19 000 barn årligen på lekplatser i Sverige.
Enligt plan- och bygglagen har kommunen tillsynsansvar för lekplatser men ansvaret för lekplatsens skick och säkerhet åligger alltid fastighetsägaren.
Sedan 1999 finns det europastandarder för lekplatser med minikrav för säkerhet. Även boverket har inför regler om skydd mot olyckor vid och illgänglighet till fasta lekredskap. Lekutrustning omfattas också av produktsäkerhetslagen och därigenom har även Konsumentverket ett ansvar att kontrollera att de lekredskap som säljs uppfyller gällande säkerhetskrav.
I Örebro kommun arbetar man systematiskt med att underhålla och kontrollera de kommunala lekplatserna. I och med att det blir allt vanligare med att andra än kommunen håller lekplatser finns det skäl att fundera över hur kommunen kan stödja dessa att hålla lekplatserna så barnvänliga och säkra som möjligt och hur kommunen ska utöva sitt tillsynsansvar.
Enligt plan- och bygglagen har kommunen tillsynsansvar för lekplatser men ansvaret för lekplatsens skick och säkerhet åligger alltid fastighetsägaren.
Sedan 1999 finns det europastandarder för lekplatser med minikrav för säkerhet. Även boverket har inför regler om skydd mot olyckor vid och illgänglighet till fasta lekredskap. Lekutrustning omfattas också av produktsäkerhetslagen och därigenom har även Konsumentverket ett ansvar att kontrollera att de lekredskap som säljs uppfyller gällande säkerhetskrav.
I Örebro kommun arbetar man systematiskt med att underhålla och kontrollera de kommunala lekplatserna. I och med att det blir allt vanligare med att andra än kommunen håller lekplatser finns det skäl att fundera över hur kommunen kan stödja dessa att hålla lekplatserna så barnvänliga och säkra som möjligt och hur kommunen ska utöva sitt tillsynsansvar.
tisdag 24 november 2009
Dags att bilda regionkommun i Örebro län
Örebro län har två politiska organ, landstinget och regionfullmäktige, som arbetar med regionala frågor. Jag vill slå ihop dessa till ett. De viktiga frågor som regionförbundet och landstinget hanterar idag borde skötas av ett regionfullmäktige som valts av invånarna i länet. Så är det inte idag.
Regionförbundet är en samarbetsorganisation för regionalt utvecklingsarbete mellan länets kommuner och Örebro läns landsting och bildades den 1 januari 2006.
Regionförbundet är också ett samverkansorgan vilket bl a innebär att det har ansvar för vissa prioriteringar av infrastruktur och fördelning av statliga medel för regional utveckling.
Kammarkollegiet har nekat 4 landsting i Norrland att bilda regionkommun. Även en ansökan om att bilda regionkommun i Svealand har avslagits. Samtidigt har Västra Götaland, Region Skåne, Halland och Gotland fått permanenta respektive bilda nya regionkommuner. Det öppnar för Örebro läns landsting att påbörja arbetet med en ansökan om att bilda en regionkommun i Örebro län.
I praktiken avgörs många stora regionala utvecklingsfrågor av regionförbundets styrelse vilket skapar ett stort demokratiskt underskott.
Jag är också mycket kritiska till den utvecklingsstrategi som Regionförbundet arbetar efter. Den baserar sig fortfarande på tron att man löser alla problem genom att stimulera en ökad tillväxt.
Regionförbundet är en samarbetsorganisation för regionalt utvecklingsarbete mellan länets kommuner och Örebro läns landsting och bildades den 1 januari 2006.
Regionförbundet är också ett samverkansorgan vilket bl a innebär att det har ansvar för vissa prioriteringar av infrastruktur och fördelning av statliga medel för regional utveckling.
Kammarkollegiet har nekat 4 landsting i Norrland att bilda regionkommun. Även en ansökan om att bilda regionkommun i Svealand har avslagits. Samtidigt har Västra Götaland, Region Skåne, Halland och Gotland fått permanenta respektive bilda nya regionkommuner. Det öppnar för Örebro läns landsting att påbörja arbetet med en ansökan om att bilda en regionkommun i Örebro län.
I praktiken avgörs många stora regionala utvecklingsfrågor av regionförbundets styrelse vilket skapar ett stort demokratiskt underskott.
Jag är också mycket kritiska till den utvecklingsstrategi som Regionförbundet arbetar efter. Den baserar sig fortfarande på tron att man löser alla problem genom att stimulera en ökad tillväxt.
söndag 22 november 2009
Behåll Miljömålsrådet
Samtliga riksdagspartier har ställt sig bakom de 16 miljökvalitetsmålen som innebär att vi ska lösa de största miljöproblemen inom en generation. Det är en nödvändig målsättning och ett stort framsteg i miljöarbetet. Ju närmare det utsatta målåret 2020 vi kommer desto svårare tycks det dock bli att nå målen.
För drygt ett år sedan lämnade Miljömålsrådet, efter ett omfattande och gediget utredningarbete, en rapport med rubriken "Nu är det bråttom". Den visade att det krävs kraftigt ökade insatser för att nå målen men gav också flera konkreta förslag till åtgärder och styrmedel inom alla politikområden för att stärka arbetet.
Rapporten uppskattades inte av regeringen som istället för att använda den som ett underlag för en miljöproposition tillsatte en utredning om miljömålssystemet. Regeringens uppfattning var tydligen att miljöarbetet kunde vänta. Miljömålsrådets dåvarande ordförande var djupt kritisk till detta och menade att Sverige förlorar tempot i miljöarbetet och att systematiken i miljöarbetet bryts sönder.
Nu har regeringens utredning kommit fram till att Miljömålsrådet inte behövs. Istället föreslås en parlamentarisk beredning som ska jobba på uppdrag av regeringen. Miljömålsrådet som ett oberoende organ med syfte att ansvara för utvärderinen av miljömålsarbetet och rapportera utvecklingen av målen skrotas.
Utredningen har också kommit fram till att man istället för att öka insatserna att nå målen med en liten krumbukt enkelt kan lösa problemet med den bristande måluppfyllelsen genom att flytta fram målsnöret. Naturens långsamma återhämtningsförmåga anges som ett skäl till att skjuta upp målåret. Det är dock bara sant för ett fåtal av miljömålen, flera kan nås till år 2020 om tillräckliga åtgärder sätts in.
Förslaget om att förlängna tiden för att nå målen är en allvarlig ambitionssänkning. Istället för att flytta på målsnöret måste man fokusera på vilka ytterligare åtgärder som måste till för att lösa de miljöproblem vi skapat.
Miljöpartiets, S och V:s ledamöter i utredningen reserverade sig mot utredningens förslag. När SKL - Sveriges Kommuner och Landsting yttrade sig över utredningen gjorde vi detsamma men oroväckande nog ville de socialdemokratiska företrädarna inte stödja sitt partis och vår gemensamma hållning till utredningen.
Arbetet med målen måste självklart utgå från vad naturen tål och utifrån bästa vetenskapliga forskning. Att avskaffa rådets oberoende uppdrag riskerar att leda till att andra faktorer kommer att styra miljömålsarbetet.
Miljömålsrådet utgör en bra plattform och Miljöpartiet menar att det fortsatt ska ha en samordnande funktion och uppdrag att utforma förslag till åtgärder. En parlamentarisk beredning riskerar att begränsa arbetet till vad som är opinionsmässigt fördelaktigt snarare än vad som behövs för miljön!
För drygt ett år sedan lämnade Miljömålsrådet, efter ett omfattande och gediget utredningarbete, en rapport med rubriken "Nu är det bråttom". Den visade att det krävs kraftigt ökade insatser för att nå målen men gav också flera konkreta förslag till åtgärder och styrmedel inom alla politikområden för att stärka arbetet.
Rapporten uppskattades inte av regeringen som istället för att använda den som ett underlag för en miljöproposition tillsatte en utredning om miljömålssystemet. Regeringens uppfattning var tydligen att miljöarbetet kunde vänta. Miljömålsrådets dåvarande ordförande var djupt kritisk till detta och menade att Sverige förlorar tempot i miljöarbetet och att systematiken i miljöarbetet bryts sönder.
Nu har regeringens utredning kommit fram till att Miljömålsrådet inte behövs. Istället föreslås en parlamentarisk beredning som ska jobba på uppdrag av regeringen. Miljömålsrådet som ett oberoende organ med syfte att ansvara för utvärderinen av miljömålsarbetet och rapportera utvecklingen av målen skrotas.
Utredningen har också kommit fram till att man istället för att öka insatserna att nå målen med en liten krumbukt enkelt kan lösa problemet med den bristande måluppfyllelsen genom att flytta fram målsnöret. Naturens långsamma återhämtningsförmåga anges som ett skäl till att skjuta upp målåret. Det är dock bara sant för ett fåtal av miljömålen, flera kan nås till år 2020 om tillräckliga åtgärder sätts in.
Förslaget om att förlängna tiden för att nå målen är en allvarlig ambitionssänkning. Istället för att flytta på målsnöret måste man fokusera på vilka ytterligare åtgärder som måste till för att lösa de miljöproblem vi skapat.
Miljöpartiets, S och V:s ledamöter i utredningen reserverade sig mot utredningens förslag. När SKL - Sveriges Kommuner och Landsting yttrade sig över utredningen gjorde vi detsamma men oroväckande nog ville de socialdemokratiska företrädarna inte stödja sitt partis och vår gemensamma hållning till utredningen.
Arbetet med målen måste självklart utgå från vad naturen tål och utifrån bästa vetenskapliga forskning. Att avskaffa rådets oberoende uppdrag riskerar att leda till att andra faktorer kommer att styra miljömålsarbetet.
Miljömålsrådet utgör en bra plattform och Miljöpartiet menar att det fortsatt ska ha en samordnande funktion och uppdrag att utforma förslag till åtgärder. En parlamentarisk beredning riskerar att begränsa arbetet till vad som är opinionsmässigt fördelaktigt snarare än vad som behövs för miljön!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
